Genushistoriska boktips från Emma Severinsson

Genushistoriska boktips från Emma Severinsson

emma severinsson
Emma Severinsson är doktorand i historia vid Lunds universitet, undervisar i modevetenskap och är en av tre programledare för podden Lite passé. Vi bad om några boktips på ämnet genushistoria, du som jobbar på bibliotek får gärna tipsa vidare till dina låntagare!

Christine Bard ”Kjolen. Frihet eller fängelse?”
Med utgångspunkt i att kjolen är ett politiskt plagg lyfter Bard fram strider kring kvinnomodet, så som reformdräktrörelsen under 1880-talets slut, de korta kjolarna på 1960-talet och manskjolsaktivismen i slutet av 1900-talet. Genom att historisera kjolen kan Bard visa en kontinuitet i debatterna om kvinnligt genuskodade klädesplagg och den sprängkraft som kjolen förknippats med.

Birgitte Søland ”Becoming modern Young Women and the Reconstruction of Womanhood in the 1920s”

1920-talet ses ofta som en brytpunkt för kvinnoemancipationen då det inleds med vinster som allmän rösträtt och nya äktenskapslagar. I Becoming modern undersöker den danska historikern Birgitte Søland de unga kvinnor som kan åtnjuta de rättigheter som tidigare generationer av feminister drivit igenom. I denna genushistoriska studie lyfts teman som modernitet, mode, omförhandlingar av äktenskapet och fritid fram i relation till frihet.

Svante Norrhem, Jens Rydström och Hanna Winkvist ”Undantagsmänniskor, En svensk HBT-historia”
I denna historiska genomgång lyfts de personer fram som annars osynliggjorts inom historievetenskapen. Med ett helhetsgrepp om historien från 1100 f.vt och fram till idag skrivs HBT-personers historia. Det är en blandning av positiva levnadsberättelser om normbrytande människor och ett synliggörande av det förtryck som utövats mot HBT-personer.

Karin Johannisson ”Den mörka kontinentenkvinnan, medicinen och fin-de-siècle”
I denna idéhistoriska studie undersöker Johannisson hur kvinnokroppen sågs som svag och sjuklig vid tiden runt sekelskiftet 1900. Under perioden pågick en medikalisering av kvinnokroppen som bidrog till att denna granskades allt intensivare. Johannisson belyser fenomen som menstruation, migrän och graviditet och kartlägger hur kvinnor gjordes till offer för sina egna kroppar genom läkarvetenskapen. Inte minst genom diagnosen hysteri.

Julie Wosk ”Women and the machine. Representations from the spinning wheel to the electronic age”
Maskiner har traditionellt kodats som manliga men genom att anlägga ett genusperspektiv på maskinen som historiskt fenomen visar Wosk på den tydliga kopplingen mellan kvinnor och maskiner. Boken är också fylld av massvis av roliga och fina bilder. Bland annat beskriver Wosk hur kvinnors klädesplagg tydligt kopplats till industrialisering med stålkorsetter och krinoliner på 1800-talet, kvinnor och cyklar och också om hur kvinnor under 1900-talets första decennier ansågs som kontroversiella och normbrytande när de ägnade sig åt bilkörning.

Just nu skriver Emma Severinsson på en avhandling om hur moderna kvinnor gestaltas i svensk veckopress under 1920-talet. Bland annat genom att granska hur bantningspiller, eller ”avmagringskurer” marknadsfördes inför beach 1933.


Några av Emma Severinssons boktips finns i vår nätbutik.

Kjolen. Frihet eller fängelse?
Women and the machine
Undantagsmänniskor: En svensk HBT-historia