”Synliggör normer genom att ifrågasätta dem”

Sebastian Lönnlöv är bibliotekarie i Botkyrka, litteraturkritiker och har skrivit boken HBTQ – Böcker bortom normen på BTJ Förlag. På Botkyrka Internationella Bokmässa medverkar han i ett samtal om normkreativ litteraturförmedling, fredagen 24 april klockan 11-12. Han är precis klar för medverkan på seminariet HBTQ i ungdomsboken på höstens Bok- och biblioteksmässa.

sebastianlonnlov
Vad handlar programpunkten som du medverkar på under Botkyrka Internationella Bokmässa om?
– Med samtalsledaren Francisca Beckert från Kista bibliotek talar jag och Lena Grönlund, bibliotekarie på Huddinge bibliotek, om normkreativ litteraturförmedling. Lena Grönlund som driver resurssida.se bidrar med sitt specialområde, mångfaldsfokus medan jag bidrar med mitt, om HBTQ-litteratur. Vi menar att normkreativitet och normkritik i bibliotekets verksamhet handlar om att respektera mänskliga rättigheter. Bra, professionellt bemötande måste utgå från normkreativet.

Vad är normkreativitet för dig?
– Normkreativitet utgår från normkritik – att synliggöra normer genom att ifrågasätta dem. Det kreativa handlar om att inte bara kritisera det som är just nu, utan också våga göra något nytt. Att utmana normer och våga agera på andra sätt än de invanda. Vi är alltid styrda av normer men med rätt medvetenhet kan vi välja att göra lite annorlunda, så kanske det blir lite bättre.

Varför är normkreativ litteraturförmedling viktigt, och är det extra viktigt gentemot någon särskild målgrupp?
– Normkreativ litteraturförmedling behövs för att inte fastna i att bara förmedla och tipsa om vissa böcker, utifrån en föreställning som utgår från en själv eller från fördomar om besökaren. Jag tycker det är väldigt viktigt att ge normkreativa boktips till barn och ungdomar, men även till äldre, föräldrar, SFI-elever – det vill säga, till alla som besöker biblioteket. Det kan handla om att våga ge ett förslag, att lyfta fram alternativ, att inte begränsas av att vad vi tror att personen vill ha. Det kan bli fel, men det kan också betyda mycket när det blir rätt.

Finns det några normativa fallgropar när det gäller litteraturförmedling?
– Det är lätt att välja bort det normkreativa av olika anledningar: trötthet, stress eller föreställningar om att personen inte vill ha eller inte behöver normkreativa tips. Det är lätt att tro att alla besökare vill ha tips som följer normen. Hur normkreativ jag som bibliotekarie än föreställer mig att jag är så är det lätt att själv falla i normgropen och säga saker som begränsar besökaren, till exempel ”din fru”, ”din mamma”, ”din dotter” när vi inte vet könet eller kanske inte ens vet relationen. Om någon vill ha en bok om kärlek, vilken sorts kärlek förutsätter jag att den menar? Men självklart måste vi vara flexibla. Märker vi att någon inte är intresserad av HBTQ-böcker så måste vi respektera det. Vi kan visa på öppningar, men inte säga åt människor vad de ska läsa.

Hur kan ett bibliotek med begränsade resurser arbeta normkreativt på ett enkelt vis?
– Normkreativitet behöver inte vara dyrt, men det behöver ta tid. Det är en process som aldrig blir klar. Det kräver mycket arbete, men går i princip att göra med befintliga resurser, bara ni själva i personalgruppen driver frågan med engagemang och får stöd uppifrån. Men se också till att till in föreläsare eller göra strategiska medieköp om det verkar behövas.

Vid bokurval, prioritera böcker med normkreativt innehåll. Köp inte in alla HBTQ-böcker ”bara för att”, men tänk på hur viktigt det är med olika vinklar på historia, samhällsvetenskap, kärleksromaner, bilderböcker… Tänk på scenarion där det kommer in en ung transperson, eller ett samkönat par som ska skaffa barn. Har du böcker som passar alla målgrupper? Och hur ser er programverksamhet ut – finns det möjlighet att ta in föreläsare som talar om HBTQ, eller författare som skriver om HBTQ-personer? Inte som kvotering, utan för att visa era besökare att ni inte bara prioriterar majoriteten.

Läs in dig ordentligt på de HBTQ-böcker som finns. Läs om dem och läs dem som verkar intressanta. Då är det lättare att, nästa gång du går med en besökare till skönlitteraturen eller ungdomsböckerna, plocka fram en HBTQ-bok. Visa på olika vinklar av kön, sexualitet och kärlek! Boktipsa lite ”offensivt” men förmedla tipsen som förslag, inte som krav. Se också till att lära dig mer fakta om HBTQ och se det som en del av din omvärldsbevakning. Du behöver vara uppdaterad!

Vad gör du när du inte talar om HBTQ-frågor på bokmässor?
– 
Jag arbetar på biblioteken i Botkyrka, vanligtvis med skönlitteratur och vuxenverksamhet på Tumba bibliotek, men just i år med it-utveckling. På fritiden är jag litteraturkritiker, tedrickare och pappa till tre katter. Jag engagerar mig alltid i HBTQ-frågor, särskilt när det gäller litteratur, men också med att sprida kunskap om trans.


HBTQ på Bok- och biblioteksmässan
Under Bok- och biblioteksmässan i september medverkar Sebastian i seminariet ”HBTQ i ungdomsboken” tillsammans med Sara Lövestam (aktuell med ungdomsboken ”Som eld”) och Erik Titusson från Lilla Piratförlaget. Seminariet är ett samarrangemang mellan BTJ och Lilla Piratförlaget.