Alexander Aleryd, utredare på Skolinspektionen. Foto: BTJ
Ilska och frustration har riktats mot Skolinspektionens beslut att anmärka på skolor som inte har digitala medier i sina skolbibliotek. Myndigheten kan dock inte göra annorlunda, förklarar Alexander Aleryd, samordnare för tillsynerna och utredare på Skolinspektionen. Och i bakgrunden lurar en mening i en proposition.
– I vanliga fall tar det ungefär mellan 30 och 40 dagar att fatta ett beslut. Nu har vissa tagit längre tid, men det har varit svåra bedömningar och det har varit viktigt att vi har stämt av i vår juridiska styrkedja så att vi fattar rättssäkra beslut, säger han.
Lyssna på intervjun i BTJ:s podcast Minerad MARC.
Sedan skollagen ändrades juni 2025 har landets skolor börjat se om sina skolbibliotek. Inte sällan har de sneglat på kollegor som fått priser för sina bibliotek och arbetssätt för att hamna rätt i hur skolbiblioteket ska utrustas och bemannas. Efter inspektionerna har det visat sig att även de skolbibliotek som drivs sedan länge med höga ambitioner får anmärkningar för att de saknar digitala medier i skolbiblioteksrummet. I en verklighet där många digitala medier finns i det digitala molnet har detta kritiserats som otidsenligt.
”Skolinspektionen är 15 år sena i sin teknikutveckling där får de bakläxa”, sa Edward Jensinger, avdelningschef för gymnasie- och vuxenutbildning i Eslövs kommun till Skånska dagbladet.
”Det blir ett olyckligt fokus och ett föråldrat sätt att förhålla sig till digitala medier”, sa Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK i fackets tidning Magasin K.
”Vi hade önskat att de hade tittat mer på verksamhet och samarbete istället för att titta efter si och så många medier”, sa skolbiblioteksprofilen Lotta Davidson-Bask till Biblioteksbladet.
Kan inte göra annorlunda
Skolinspektionen har noterat kritiken från skolbibliotekarierna.
– Jag tror att man upplever oss som lite mossiga och omoderna i vårt sätt att se på det här. Vi kan som myndighet dock endast bedöma utifrån hur skolförfattningarna och förarbetena till skollagen är formulerade. Sen upplever jag att man har missförstått våra beslut lite grann, säger Alexander Aleryd.
Enligt skollagen ska det finnas olika former av digitala medier i skolbiblioteket. Skolinspektionen har dock inte några åsikter om vilka format.
– Man kan lösa det på många olika sätt. Vi har ju aldrig vänt oss mot att man har olika digitala plattformar som eleven har tillgång till i sina egna datorer. Men man ska också kunna ha tillgång till det digitala utbudet via bibliotekets lokal, säger Alexander Aleryd.
Anledningen till Skolinspektionens krav på att åtkomst ska finnas i det fysiska skolbiblioteket är att lagen tolkas enligt en viss ordning. Som myndighet är Skolinspektionens uppdrag att tolka lagen och bedöma hur väl skolbiblioteken efterlever lagens krav.
En mening i en proposition
En lag ska tolkas i första hand utifrån lagtexten. Den säger att digitala medier ska ställas ”till lärarnas och elevernas förfogande”. För att förstå vad lagstiftaren menar lite mer exakt ska lagtolkningen göras enligt en viss hierarki. Där blir förarbetena viktiga, som propositionen som låg till grund för lagändringen. Där finns en mening som säger ”Detta innebär att de medier och tjänster som skolbiblioteket förfogar över ska vara samlade på ett och samma ställe och ha en särskild lokal.”
– Vi kan bara utreda om verksamheterna lever upp till författningarnas krav och det som framgår av förarbetena. Det vi utreder handlar väldigt mycket om elevernas tillgång till ett bemannat skolbibliotek, som lokal. Det lagtexten och förarbetena berör trycker mycket på att det ska finnas en särskild lokal dit eleverna ska kunna komma och få tillgång till utbudet samt att få hjälp.
För att ändra tolkningen skulle en skola behöva strunta i Skolinspektionens krav. Först om ärendet går genom domstolsväsendet och myndighetens tolkning visar sig fel kan Skolinspektionen komma att ändra sin praxis.
– Myndigheten tycker ju det är bra att få våra beslut prövade också just för att se har vi tolkat det rätt, säger Alexander Aleryd.
Om domstolen tolkar lagen på samma sätt som myndigheten måste lagstiftningen ändras om myndigheten ska bedöma på annat sätt.