Anette Grönroos, vd BTJ och budgetpropositionen för 2023. Foto: Sebastian Borg, Ninni Andersson/Regeringskansliet
Kulturminister Parisa Liljestrand är glad över att hälften av de statliga pengarna som stöttat landets bibliotek finns kvar. Men en nedskärning på biblioteken när landet går mot en tuffare ekonomiskt läge är fel väg att gå.
Det rör sig egentligen om småsummor. Det är en spottstyver ur statsbudgetens perspektiv, med ett reformutrymme på omkring 40 miljarder sparar regeringen in knappa två tusendelar av sina tillgängliga medel på att dra undan mattan från många viktiga utvecklingsprojekt.
De indragna 75 miljonerna, som biblioteken kunnat äska från Kulturrådet, är också en struntsumma i förhållande till folkbibliotekens kostnader. Kommunernas driftkostnader för folkbiblioteken ligger på omkring fyra och en halv miljarder. Likväl är pengarna som fördelas genom Stärkta bibliotek viktiga. De flesta bibliotek har använt pengarna till att utveckla sin verksamhet. Det behövs. Omvärlden förändras hela tiden och biblioteken behöver förändras med den. Det har de i nuläget svårt att göra utan stöd utifrån. Kommunerna ger i genomsnitt en allt mindre del av sin skattekaka till biblioteken. Hade folkbiblioteken fått en lika stor del idag som 2010 hade de haft åtskilliga hundratals miljoner mer att röra sig med. Där har de statliga pengarna varit viktiga för att delvis fylla ut hålen som de kommunala besparingarna har orsakat.
Sverige är ett stort land i förhållande till sin befolkning. Det är en klyscha, men det stämmer. Det medför stora skillnader mellan olika kommuners förutsättningar att finansiera sina kulturinstitutioner. I många mindre tätbefolkade kommuner är biblioteket den viktigaste bäraren av kulturutbud och ofta även en sista social instans. Det är vanligtvis också där som integrationsarbetet behöver stöd. För dessa kommuner är Stärkta bibliotek extra viktig, det är dessa kommuner som kommer drabbas hårdast av regeringens överdrivna spariver. Det är också dessa som kommer att behöva göra de hårdaste prioriteringarna när andra kostnader ökar på grund av elpriser, höjda räntor och hög inflation.
Det är klart att det finns hundratals olika små utgiftsområden som alla skriker om mer resurser, men hade det verkligen inte varit bättre att lägga fyra tusendelar av reformutrymmet på att ge biblioteken en ärlig chans?
Anette Grönroos, vd BTJ