Läslusten bland barn är historiskt låg i Sverige. Det är ett stort problem som måste tas på allvar. De offentliga verktygen som står oss till buds är olyckligtvis inte så många. Därför behöver kommunerna satsa på biblioteken och skolorna – men vi behöver också fundera över våra vanor, värderingar och fokuset på e-böcker.
Statens satsning Stärkta bibliotek är ett nödvändigt tillskott. För samtidigt som folkbibliotekens uppdrag blir allt mer komplext har Sveriges kommuner valt att tilldela en allt mindre del av skattepengarna till biblioteken, det visar Svensk biblioteksförenings sammanställning. Den gav upphov till ett öppet brev som föreningen i juni skickade till ordföranden i kommunstyrelsen i alla våra 290 kommuner.
Om det kommer göra någon skillnad i framtida kommunbudgetar kvarstår att se. Kommunerna har svåra avvägningar att göra när de ska välja hur de spenderar våra gemensamma medel.
Skolbiblioteksutredningen är ett annat ljus i mörkret, likaså upprättandet av Läsrådet. Med goda satsningar på skolbiblioteken och samordning av det läsfrämjande arbetet kan den vikande trenden för läsning hos barn kanske påverkas.
Biblioteken gör otroligt mycket för att få barn och unga att läsa mer. Samtidigt går allt mer av bibliotekens budgetar till e-böcker. Något som författarförbundet uppmärksammat på ett förtjänstfullt sätt. Att en växande del av utgiftskakan går till e-böcker oroar. Varför? De återkommer jag till lite senare.
Det lättsmälta lockar. Hur vi än vänder och vrider på det så är vi alla människor. Det kan vara svårt att lägga band på sig när godisskålen står framme. Som barn fick man då och då höra ”frukt är också godis”. Att det inte stämde förstod man på ett instinktivt plan.
Att frukt (som är gott och uppskattas av de allra flesta) är lite mindre sött, innehåller mer fibrer och vitaminer också är nyttigare än godis – det är en fullständigt okontroversiell åsikt. Men när det kommer till kultur är det inte lika lätt.
Läsning, framför allt av en bok, är lite mer krävande än att titta på en film eller spela ett spel. Det är också en färdighet – en van läsare kan med lätthet tillgodogöra sig en lång text, medan ett barn som behöver bokstavera måste kämpa för att både öva på sin läsförmåga och samtidigt avkoda textens information.
Statistiken som tidningen Läraren har tagit fram visar att vi behöver göra något nytt för att få barnen att läsa mer. Idag är konkurrensen om vår uppmärksamhet stenhård. Det är billigt att få lättsmält kultur serverat dygnets alla timmar. Då är det svårt för både barn och vuxna att välja läsningen framför skärmen.
Det är här e-böckerna kommer in i bilden. E-boken läses ofta på samma tekniska plattform som spel, sociala medier och videoplattformar. Det är som att ställa fram en godisskål bredvid fruktfatet och hoppas på det bästa.
Så kommuner, satsa på era bibliotek. Bibliotek – fortsätt satsa på barn och ungas läsning. Och låt oss alla hitta en kulturmotsvarighet till lördagsgodis. Det finns tid för sött och lättsmält men det kan inte vara hela tiden varje dag.
Anette Grönroos, vd BTJ