Skriven av BTJ | den 12 mars 2019 12:50:41 Z
Tänk först - dela sen! BTJ Förlag släpper ny bok om vikten av källkritik
Johanna Lundeberg är journalist och språkvårdare. Hon är aktuell med boksläppet av Tänk först – dela sen! En intervjubok om att integrera ett källkritiskt arbetssätt i undervisningen (BTJ Förlag).
För vem har du skrivit boken?
– I första hand vänder boken sig till dem som arbetar i skolan eller med ungdomar, till exempel lärare, bibliotekarier och fritidsledare. Det är inte en bok i metodik utan en intervjubok där jag har pratat med en massa duktiga personer och fått höra om deras tankar om källkritik. Därför tycker jag att boken passar bäst för vuxna, men även för dem som inte som jobbar i skolan utan bara vill lära sig mer om ämnet.
Varför är det viktigt med källkritik?
– Vi har i dag tillgång till så mycket information på nätet, och då gäller det att kunna sålla bland den så att man hittar information som är sann och i nästa steg inte sprider falska nyheter vidare. Man behöver veta vem som är källan och varför informationen finns. Vi behöver också vara källkritiska för att kunna fatta bra och genomtänkta beslut även i vårt vardagsliv. Många elever får med sig att de ska vara källkritiska när de söker information, och då är det viktigt att de är det även på fritiden. Källkritik är ingenting som man kan stänga av utan den behöver ständigt vara närvarande.
Hur ska vi förhålla oss till dagens mediesamhälle?
– I dag ska allting gå så fort. Nästan alla är ute på nätet och många delar vidare information i sociala medier. En del är väldigt duktiga på att först ställa sig frågan om varifrån informationen kommer och vad den har för syfte. Andra, och det gäller både unga och vuxna, delar utan att först tänka efter vad det är de sprider och vad det får för konsekvenser. Då är det väldigt lätt att felaktig information får spridning och till sist blir till en sanning. I dag är vi dessutom vana vid att googla det vi söker svar på, och det gör många utan att över huvud taget problematisera sökningen. Vad är det som kommer överst i träfflistan och vad beror det på? I boken intervjuar jag en forskare om just sökkritik som dessvärre ofta kommer i skymundan av källkritiken.
Hur kan en runsten lära ungdomar om källkritik?
– Vad glad jag blir att du frågar! Det är en av alla härliga historier jag har fått ta del av i mitt arbete med boken. Den handlar om en gymnasieklass i Filipstad som tillverkade en runsten och sedan lade ut en säljannons på Blocket. Det var en fantastisk lektion i källkritik. En annan berättelse handlar om hur elever får arbeta omvänt, det vill säga de får själva under kontrollerade former ljuga på lektionen för att på så vis lära sig källkritik. Det var faktiskt historien om runstenen som inspirerade till det projektet.
Det är viktigt att integrera ett källkritiskt arbetssätt i skolan – saknas detta arbetssätt idag?
– Jag tror att många skolor arbetar väldigt bra med källkritik och att det finns ett stort engagemang, men vi ska också komma ihåg att medieutvecklingen med sociala medier och ständig uppkoppling med våra smarta telefoner har gått väldigt fort. Jag har förstått att många som arbetar i skolan vill ha mer inspiration och tips på hur de kan föra fram frågorna. Det är inte så att lärarna själva inte kan källkritik utan det handlar nog mer om hur man får in frågan i rätt sammanhang och i skolans mål. Där hoppas jag att de personer som jag har intervjuat i boken kan ge inspiration.
”En tappad läsförmåga innebär ett längre steg till att ifrågasätta och undersöka källor”, står det i boken, kan du utveckla det?
– Jag är väldigt engagerad i läsning och att personer som har ett läshinder ska få tillgång till lättlästa texter. Det är också en demokratifråga, att människor ska kunna förstå information från till exempel myndigheter. När det då gäller läsning och källkritik så är det mycket lättare att vara källkritisk om man förstår vad man läser. Om man i stället behöver lägga all energi på att ta sig igenom en svår text är det svårare att ifrågasätta källorna och att fundera på vad det faktiskt står. I boken finns också ett stort avsnitt om hur man kan använda Wikipedia i skolan, och kvinnan som jag intervjuade lyfte fram något väldigt klokt, nämligen att man måste ha jättegoda ämneskunskaper för att hitta kunskapsluckorna i en text. Det tycker jag också hänger ihop med att man allra först måste förstå vad man läser.
Johanna Lundeberg är journalist och språkvårdare. Hon har skrivit guiden Användarvillkoren som ingen läser (Internetstiftelsen 2015). Hon strävar efter att göra svåra ämnen enkla även för den som inte är så insatt, och hon anlitas också för att hålla kurser och föreläsningar för både små och stora grupper. Läs mer på Johanna Lundebergs hemsida ordaglad.se