BTJ-häftet. Foto: BTJ
Hur kommer det sig att en historisk roman om kalkbrytningen på Gotland utgiven på ett oberoende mikroförlag finns på 54 svenska bibliotek? Svaret är BTJ-häftet och Inköpsvägledningen. Det tänker jag på när jag läser om att förlag och författare uppmanas att köpa recensioner för tusentals kronor.
Det bleka guldet kom ut mitt i sommaren förra året. Författaren Lars Gunnar Norén blev under sin släktforskning inspirerad att skriva en roman om de gotländska bönder som brände kalk till försäljning under det oroliga 1600-talet. Utöver lektörsomdömet från BTJ är boken förvisso omnämnd med en artikel i lokalpressen på Gotland och författarens skrivkurs har också lyft fram boken på sin hemsida. Men räckvidden för sådana publiceringar är inte så stor.
Redaktionen på BTJ får in en stor andel egenutgivna böcker och böcker från mikroförlag. Många lever inte upp till kvalitetskraven men det gjorde Noréns bok. Den skickades till lektör Tor Flensmarck, vars kunskapsområden är lokalhistoria, biografi och släktforskning. Boken fick högsta betyg – på grund av sina litterära kvaliteter, inte för att upphovspersonen eller förlaget betalat för det. Omdömet är såklart subjektivt, men oberoende. Allt detta vet biblioteken om, det är därför Inköpsvägledningen är så populär. Inköparna på biblioteken såg att det lilla förlaget hade gett ut den ovanliga boken med det höga betyget. Här fanns ett guldkorn framvaskat ur den enorma bokströmmen som ges ut i Sverige varje år.
Recensionsportalen, som fått kritik i både Aftonbladet och Sydsvenskan, var ett försök att skapa en marknadslogik så att litteraturkritiker får ersättning för att bedöma nyutgiven litteratur. Problemet är egentligen det samma som för förlagen som ger ut böcker mot betalning. Ersättningsmodellen riskerar att skada oberoendet i bedömningarna. Det är svårt att inte bli jävig när brödfödan beror på din relation till författare eller utgivande förlag. Recensionsportalen är nu nedlagd.
Det är därför BTJ har ett kontaktnät med runt 700 lektörer. Det är deras oberoende omdömen som är hela poängen men det är bredden som är det unika. Ingen annan recenserar lika brett. Inköpsvägledningen och BTJ-häftet går igenom ungefär 10 000 titlar per år, en ansenlig del av all utgiven litteratur. Det är något som vi lägger stora resurser på, och som vore omöjligt utan biblioteken som betalar för tjänsten.
Tillgång till gratis bokomdömen kan förefalla gott. Men den som inte betalar riskerar att se en prislapp i pannan på sin egen spegelbild. Med få undantag är det någon, någonstans som vinner på att just det du använder är gratis. Därför blir köpta recensioner en paradox – hur ska jag kunna lita på dem?
Anette Grönroos, vd BTJ