Kungliga biblioteket i Stockholm.
Sedan BTJ valde att flytta sin katalogtjänst till Libris, har Sveriges kommunala folkbibliotek ställts inför ett val: Ska de själva sköta sina kataloger eller köpa in tjänsten från BTJ? Att frågan lyfts till offentlig diskussion är bra och viktigt. Därför uppskattar vi att Systembibliotekarien lyfter ämnet i ett blogginlägg!
Bibliotek som katalogiserar själva behöver bygga upp och upprätthålla kompetensen som krävs. Det är bra. Men BTJ katalogiserar effektivare. Och vi tillhandahåller bättre kvalitet med längre framförhållning än vad alla utom möjligtvis de tre största folkbiblioteken kan förväntas göra. BTJ har en bredare kompetens samlad i ett team som arbetar heltid med att katalogisera. Det gör dem effektiva och ger för biblioteken, mer användbara katalogposter eftersom de är mer enhetliga. BTJ har också kontinuerlig dialog med KB, kunder och expertnätverk. BTJ:s systemintegrering möjliggör även automatiska signum vid inköp och katalogisering på fler språk.
I blogginlägget ställs flera viktiga frågor kring vilken modell som är bäst: att biblioteken katalogiserar sina samlingar själva, eller att de köper informationen från BTJ. Huvudargumentet för självhushållning är att de ska bevara kompetensen internt. Det måste ställas mot bibliotekens huvuduppdrag. Bibliotekslagen (2013:801) framhäver bibliotekens betydelse för det demokratiska samhället: ”Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.”
Katalogiseringen måste utföras. Utan pålitlig data om bibliotekens samlingar blir de oöverblickbara och oåtkomliga – vilket strider mot lagens krav på tillgänglighet. Redan 1695 försökte generalbibliotekarie Elias Obrecht skapa en samkatalog för alla bibliotek. Det arbetet avbröts av slottsbranden 1697 och av hans egen död 1698. Det är en stor tillgång att Sverige äntligen är på väg att få en central, fullständig bibliotekskatalog. Men ligger det i samhällets intresse att fler bibliotekarier ägnar tid åt arbete, fortbildning, kompetensutveckling och samordning för att hålla en nationell databas aktuell?
Lagarna som reglerar Sveriges bibliotek säger inget om att katalogen ska produceras på biblioteken. Det som för snart 70 år sedan sågs som ett problem, att för mycket av bibliotekariernas tid agnas åt att katalogisera, håller igen på att bli aktuellt i takt med att fler bibliotek väljer att utföra arbetet själva.
Systembibliotekarien menar att ”det vore bra om minst en medarbetare per kommun arbetar med katalogisering/metadata.” Så ser det vanligen ut i redan idag, oavsett om kommunen köper in tjänsten från BTJ eller inte. Även om biblioteken får kataloginformationen levererad från BTJ arbetar bibliotekarierna med sina kataloger. Skillnaden är att vår tjänst ger mer tid över åt det som ligger närmast bibliotekens huvuduppdrag: att tillhandahålla kunskap till medborgarna och uppmuntra till läsning.
Emma Tennevall, produktägare Bibliografisk service och BURK-sök