En elev i ett skolbibliotek i Arlöv och en gruvarbetare som tittar på en kanariefågel i en specialbur med syrgas. Foto: Sebastian Borg/National Mining Museum Scotland
De svenska eleverna presterade bättre i senaste PISA-undersökningen. En nyhet som borde glädja alla i vårt land. Men resultaten avslöjar också en spricka som blir allt djupare, en spricka som vi kunnat se växa under många år – där skolbiblioteken fungerat som en kanariefågel i kolgruvan.
Kanariefåglar användes förr i kolgruvor för att upptäcka giftig gas. Om de känsliga fåglarna blev sjuka eller dog evakuerade gruvarbetarna och undvek att själva skadas. På samma sätt har skolbiblioteken visat att den svenska skolans likvärdighet har varit på väg åt fel håll under många år. Skolans utjämnande uppdrag har blivit allt mindre framgångsrikt. Elevernas sociala bakgrund, föräldrarnas studievana, säger allt mer om elevernas skolprestationer och framtidsutsikter. Det är en skam för det svenska skolväsendet.
1986, samma år som den sista kanariefågeln skickades ner i en kolgruva, var två stora förändringar av den svenska skolan i rörelse: kommunaliseringen av skolan och friskolereformen. Båda genomfördes några år senare. De kom att få stora effekter för likvärdigheten i den svenska skolan.
”Skolbibliotekens förfall började när skolorna kommunaliserades”, skriver Kalle Güettler, tidigare ordförande för Nationella skolbiblioteksgruppen. Och friskolor har färre skolbibliotek än kommunala skolor. Ett tydligt varningstecken, även om det direkta orsakssambandet till skolans likvärdighet kan diskuteras.
PISA resultaten som presenterades i nyligen visar att svenska elever åter presterar bättre än OECD-genomsnittet. Det är framför allt i läsförståelse som de svenska eleverna excellerar i. Det är bra för Sverige, bra för demokratin och värmer ett bokälskande hjärta som mitt. Läsvilliga ungdomar blir informerade medborgare. Men samtidigt är det ett allt större gap mellan olika elevgrupper. Det är ett demokratiproblem.
– Vi ser inga framsteg på jämlikhetens område, sa utbildningsminister Anna Ekström (S) i samband med att resultaten presenterades.
Bra skolbibliotek gynnar elevers läsutveckling. Ett bra skolbibliotek som är en integral del av den pedagogiska verksamheten gynnar elevernas resultat och läsutveckling. Men som leverantör av skolbibliotekslösningar vet vi på BTJ att biblioteken på Sveriges skolor ser väldigt olika ut. Allt från världsklass – till ett skyddsrum med inaktuella böcker.
Därför är det en mycket god nyhet att regeringen tillsatt en särskild utredare för att föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken i syfte att ge alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek. En utmärkt fortsättning av den utredning som tillsattes i fjol om ökad likvärdighet i skolan. En likvärdig skola kräver likvärdiga skolbibliotek.
Idag vet vi inte hur det ser ut med biblioteken på de svenska skolorna. Sedan 2014 förs endast statistik över de skolor som har minst ett halvt årsverke avsatt bemanning för biblioteksverksamhet. Det vi kan säga är att 63 procent av svenska elever saknar bemannade skolbibliotek.
Ett första steg är att åter föra statistik över alla svenska skolbibliotek. Ett andra är en ökad tydlighet kring bemanning i skollagen. Små steg mot en svensk skola som åter uppfyller sitt uppdrag: att ge alla barn, oavsett situationen hemma, en chans att förverkliga sina drömmar.
Anette Grönroos, vd BTJ