På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg har bokvagnarna ersatts med Läsklubbar, dvs. ambulerande högläsning som biblioterapi. Bibliotekarien/biblioterapeuten gör rumsbesök hos de barn och unga som inte kan röra sig fritt på sjukhuset. Agendan för en Läsklubb är att två personer, lyssnaren och högläsaren, umgås kring böcker. Barnet får i Läsklubben ensam med en vuxen uppleva böcker och reflektera kring litteraturen, världen och det egna självet.

Att läsa och sedan prata om det man har läst. Bokcirkeln som kulturellt fenomen och kanske landets bredaste folkrörelse, den har funnits i flera hundra år och gått från att förknippas med studieförbund och överklassaktivitet till att bli på samma gång hipp och folklig. Bokcirklandet idag utövas såväl inom digitala storsatsningar som hemma i folks vardagsrum. För några år sedan upplevde bokcirkeln en renässans som verkar hålla i sig: snart sagt alla är eller har varit med i någon form av bokcirkel! Men det är alltid samma fråga som återkommer: vad ska vi läsa i bokcirkeln?

Vikten av god medie- och informationskunnighet (MIK) är på mångas läppar och har senaste tiden omdiskuterats på hög nivå av bland andra Medieutredningen, regeringen och nationella biblioteksstrategin. Med anledning av detta ställde vi tre frågor till Marika Alneng, bibliotekspedagog verksam i Stockholm och författare till Folkbibliotek i förändring – navigera med medie- och informationskunnighet, som kom ut på BTJ Förlag i april 2017.

Anne-Marie Körling är grundskolelärare, föreläsare, författare, krönikör – och Sveriges Läsambassadör (2016). Just nu är hon aktuell med boken Ovan trädtopparna. Berättelser om att lära sig läsa och att fortsätta läsa som utkom på BTJ Förlag den 25 augusti. I boken ger Anne-Marie röst åt ett fyrtiotal personer mellan 2 och 93 år som berättar om hur de lärde sig läsa och vad läsningen betytt för dem. Men boken handlar också om att inte kunna läsa.