Anette Grönroos är vd på BTJ. Foto: BTJ
Barnen läser för lite och det går ut över skolresultaten i alla ämnen. Därför satsar regeringen 176 miljoner kronor på skön- och facklitteratur till landets skolor i år, och ännu mer pengar nästa år. Men har skolorna tid att förvalta pengarna?

Professor Joacim Hanssons nya bok om klassifikationssystemet Dewey kommer på BTJ Förlag i december. Foto: Lotta H Löthgren

På svenska kommunala bibliotek har så kallade signum visat vilken kategori en bok tillhör. Detta sätt att organisera är dock på väg att utmanas av ett amerikanskt system med siffror. ”Kc”, för ämnet svensk historia blir i stället ”948”, och ”Hc” för svensk skönlitteratur, det finns inte alls. Den nya boken Dewey och de svenska biblioteken, av professor Joacim Hansson, berättar om kampen mellan systemen, deras kunskapssyn och den mörka historia som döljer sig där bakom.

Emma Frans är doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, vetenskapsskribent och författare till böcker som Expertparadoxen och Sant, falskt eller mittemellan? Som skribent i Svenska Dagbladet har hon etablerat sig som en av de mest uppskattade vetenskapskommunikatörerna i Sverige. Emma Frans har också kallats för en av de roligaste svenskarna på Twitter/X.

Ungefär 60 000 böcker på Chalmers bibliotek behöver katalogiseras för bättre sökbarhet. Foto: Ellen Åberg

Chalmers bibliotek testar en ny väg för att tillgängliggöra böcker som inte är synliga i katalogen. Av böckerna i samlingen utgivna före 1965 är endast en liten del sökbara i Libris. Det vill man nu råda bot på.

GIH har låtit katalogisera en äldre samling sköra böcker som nu är sökbara i den nationella katalogen Libris. Foto: Ola Kjelbye

Gymnastik- och idrottshögskolans bibliotek är världens äldsta idrottsbibliotek och Sveriges enda offentliga specialbibliotek inom gymnastik och idrott. Samlingen omfattar totalt omkring 60 000 verk. Trots att många av de äldre böckerna är ovanliga och saknades i den nationella katalogen var det först i år som de katalogiserades i Libris, Sveriges söktjänst med information om titlar på svenska bibliotek.

Det är få presskonferenser som väcker samma vällust hos mig som när regeringen tillkännager att de satsar på bibliotek, litteratur och läsning. Nu ska hundratals miljoner satsas på skolbibliotek, böcker och bemanning. ”Vad” Skolsverige ska genomföra är tydligt, nu måste blickarna riktas mot ”hur” skolbiblioteken ska användas.

För en hjärntrött person kan en enda aktivitet leda till flera dygn av återhämtning. Trots det är alla platser på shared readinggruppen för hjärntrötta på Lunds stadsbibliotek fulla och deltagarna är entusiastiska. ”Jag tappade allt självförtroende för läsning i och med hjärntröttheten – nu har jag börjat närma mig det igen”, säger deltagaren Klara.

Anne-Marie Körling bredvid sin bok. Foto:Hugo Thambert/BTJ

De beskrivs ibland som att de ”inte vill lära sig”. Pojkarna som misslyckas i grundskolan och stökar i klassrummen. Under sin långa karriär har dock läraren och författaren Anne-Marie Körling aldrig mött en pojke som inte vill lära sig läsa.

En återkommande enkät från Statens medieråd visar att andelen barn som läser varje dag har minskat sedan 2012. Foto: rawpixel.com
Flera olika enkäter visar att barnen i Sverige läser mindre än de gjorde förut, men det finns också undersökningar som visar att de läser mer. Hur ligger det till, läser barnen för lite eller är lästappet en litterär moralpanik?

Skolbiblioteken ska inte ses genom rosatonade glasögon av de som vill dem väl.

Alla verkar vara överens om att det ska finnas bra skolbibliotek. Där åsikterna går skilda vägar är i hur lagkraven bör vara utformade och hur pass tvingade dessa bör vara. Men innan politikerna agerar finns det mycket som kan göras lokalt, men då får inte den kärlek som finns till skolornas bibliotek vara vare sig handlingsförlamad eller blind.