Anette Grönroos är vd på BTJ. Foto: BTJ
Barnen läser för lite och det går ut över skolresultaten i alla ämnen. Därför satsar regeringen 176 miljoner kronor på skön- och facklitteratur till landets skolor i år, och ännu mer pengar nästa år. Men har skolorna tid att förvalta pengarna?
”Skolor som får pengar till att köpa in böcker”, ord så ljuva att de borde tonsättas. Samtidigt vet vi på BTJ att det inte är så enkelt som man skulle vilja. Vi har nämligen varit här förut.
Under 2023 fanns ett statsbidrag att söka för inköp av läromedel. Men ungefär en femtedel av skolorna sökte inte pengarna, över hundra miljoner blev aldrig investerade i barnens framtid. Varför? Stockholms utbildningsförvaltning insåg exempelvis för sent att de uppfyllde kraven, och 40 miljoner kronor stannade i statens kistor.
Det blev trots allt 533 miljoner kronor som betalades ut i statsbidrag för läromedel. Men även där gick något gick snett. Hälften av pengarna ledde aldrig till beställningar av böcker eller lärarhandledningar. De ”försvunna” 260 miljoner kronororna utreds nu av Skolverket. Samtidigt berättar lärare hur de suddar i gamla övningsböcker och köar till kopiatorerna för att ordna uppgifter till sina elever.
Den utbredda tidsbristen
Olika orsaker har föreslagits ligga bakom att pengarna inte har använts. Okunskap om att beställningarna skulle göras 2023, brister i beställningskedjan från lärare till rektorer och ansvarig hos huvudmannen (skolans ägare eller motsvarande) och bedrägeri. I Lunds kommun är förklaringen en annan. De ansökte om sju miljoner, men använde bara 800 000 av dessa. Resterande 6,2 miljoner ska de skicka tillbaka till Skolverket. Utbildningsminister Mats Persson är ”rent ut sagt förbannad” över att pengarna inte använts. Lunds skolor menar att de redan hade tillräckligt med läromedel i skolan. Det är möjligt att det stämmer i Lund, men mina kontakter med lärare och rektorer talar för att skon ofta klämmer någon annanstans. De som arbetar i skolan har kronisk tidsbrist.
Att välja och välja bort
Att köpa in läromedel är en krävande uppgift. De ska passa in i läroplanen, ha ett lämpligt innehåll, ta hänsyn till elevernas förkunskaper och språkliga nivå, de ska passa lärarens undervisningsstrategi och det pedagogiska behovet. Ofta finns det många alternativ som måste utvärderas och diskuteras. Det tar tid, som ibland inte finns.
Hade Lunds kommun fått köpa in böcker till skolbiblioteken som skönlitteratur, ”då hade vi fått ett helt annat genomslag” säger skoldirektör Jytte Lindborg. Återigen är det möjligt i fallet med Lunds kommun, men vår erfarenhet från decennier av samarbeten med skolor och skolbibliotek visar att även inköp av böcker är en uppgift som kräver noggrannhet. Även där är det svårt för skolbibliotekarier och lärare att hinna med att välja och välja bort. Det är därför som våra tjänster som förser skolor med ett kurerat urval av böcker anpassat efter elevernas behov är så populära.
Vi har inte råd att göra rätt på fel sätt
I december skrev jag en text om hur de utlovade pengarna måste användas på rätt sätt för att gå till att skapa en ny generation av läsvana elever. Då behöver regeringens 176 miljoner användas till att köpa in bra böcker som lockar till läsning. Om hälften av pengarna inte används är det inget annat än ett misslyckande. Förhoppningsvis kommer skolledarna avsätta arbetstid till att göra kloka inköp, eller ta hjälp av de stödtjänster som finns.
Nu kommer pengarna. Är din skola redo?
Anette Grönroos, vd på BTJ