Dawit Isaak-biblioteket i Malmö bygger upp sin samling med förbjuden och kontroversiell litteratur. Foto: Gunnar Rensfeldt.
Någon gång, någonstans, har någon velat hindra andra människor från att läsa böckerna som samlas bakom glasfasaden på Bergsgatan 20 i Malmö. Målet är att skapa en plats där alla böcker får finnas. Nu bygger Dawit Isaak-biblioteket upp sin samling med kontroversiella böcker.
– De ”förbjudna böckerna”, det är lite av en kvällstidningsrubrik, för alla har inte varit förbjudna. Men de har på något sätt varit kontroversiella. Eller så har författaren varit kontroversiell, politiskt obekväm eller liknande, säger Ulrika Ahlberg, inköpsansvarig på Dawit Isaak-biblioteket.
Vill skapa medvetenhet
Biblioteket är döpt efter den fängslade svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak, med godkännande från hans familj. I dagsläget är mellan tre och fyra tusen böcker inköpta, ungefär hälften är böcker som förbjudits eller motarbetats på olika sätt.
– Vi är uppdelade i fakta/kontext och förbjudna böcker. Faktaböckerna ska ge kontext åt de
förbjudna böckerna, berättar Ulrika Ahlberg.
Målet är att samlingen ska bli minst dubbelt så stor. Visionen är att bidra till att situationen för yttrandefrihet och åsiktsfrihet blir bättre i världen.
– En annan vision är att medvetandegöra de här frågorna hos våra låntagare lokalt. Regionalt tänker vi jobba mycket med högstadie- och gymnasieklasser. Vi vill försöka väcka nyfikenhet, tankar och känslor kring de här frågorna. En medvetenhet om att det här måste man hålla koll på ständigt tillsammans, så att vi inte förlorar rättigheterna kring yttrandefrihet och åsiktsfrihet, säger Ulrika Ahlberg.
Lättillgängligt för alla
Biblioteket vill också hjälpa böcker från författare i exil att hitta sina läsare.
– Har man varit tvungen att lämna sitt land och sammanhang, sitt professionella yrkesnätverk – då har man avbrutit sin karriär. Vi kan hjälpa till så att de här böckerna hittar sina läsare. Det är viktigt, säger Ulrika Ahlberg.
Tillgängligheten är viktig för Dawit Isaak-biblioteket. Därför förses de förbjudna böckerna med exlibris, en etikett klistrad på insidan av pärmen. Dessa förklarar varför boken är, eller har varit, kontroversiell.
– Det ska vara lättillgängligt. Man ska inte behöva vara journalist eller ha pluggat mänskliga rättigheter, utan alla som är intresserade ska få ut något av att besöka oss, säger Ulrika Ahlberg.
Böcker på en mängd språk
Böcker från andra länder utgör merparten av samlingen. Ambitionen är att böckerna ska finnas på originalspråk, engelska eller svenska, alternativt på norska och danska om svensk översättning inte finns att tillgå.
Att få böckerna katalogiserade har varit ett huvudbry för det lilla biblioteket med de stora ambitionerna, särskilt mångspråkstitlarna.
– De böckerna ska inte bara katalogiseras. Texter ska översättas och många gånger också transkriberas på ett korrekt sätt. Det går inte att hitta böckerna om informationen inte stämmer, berättar Ulrika Ahlberg.
Ulrika Ahlberg, som arbetar med att köpa in de förbjudna böckerna, tar gärna in inköpsförslag från allmänheten. Foto: Gunnar Rensfeldt
Katalogposter ökar sökbarheten
För att katalogisera mångspråkstitlarna har Dawit Isaak-biblioteket anlitat BTJ.
– När de här böckerna blir poster i den nationella katalogen blir de inte bara sökbara på Dawit Isaak-biblioteket, böckerna blir också lättare för andra bibliotek att köpa in, säger Anna Löfgren, katalogisatör
på BTJ, som ska jobba med böckerna från Dawit Isaak-biblioteket.
Med korrekta grundposter får biblioteket förutsättningar att tillgängliggöra sina samlingar.
– Katalogposterna är viktiga. De exlibris som vi har, alla de begreppen och orden blir också ämnesord
i katalogen. Då blir det extremt sökbart. För att böckerna ska kunna lånas och fjärrlånas, att folk ska kunna använda det här biblioteket på riktigt, är katalogposterna en nyckel, säger Ulrika Ahlberg.
Text: Gunnar Rensfeldt