En bokhylla i klassrummet med dammiga böcker och spindelnät är inte ett skolbibliotek. Bild: Bild: AI-genererad med Midjourney
En stiftelse satsar miljoner på att barn ska få tillgång till skolbibliotek. Landets skolminister utlovar satsningar på barns läsning. Det låter som en skolbibliotekaries önskelista, men något skaver.
Skolminister Lotta Edholm har under våren fått ta emot en rad delegationer som uttryckt angelägenheten i att komma till beslut i skolbiblioteksfrågan. Hon har tagit emot skrivelserna och lyssnat, men har på konkreta frågor undvikande svarat att ”frågan bereds”.
Offentliggörandet av resultaten från den internationella undersökningen PIRLS visade på så pass katastrofala resultat att skolministern i sitt uttalande uttryckte att Sverige befinner sig i en läskris och att vi riskerar att fostra en generation av funktionella analfabeter. Allvarliga ord när de kommer från en skolminister. Skolministern lyfte behovet av fler speciallärare, fler små undervisningsgrupper, fler tryckta läromedel och mindre skärmtid. Viktiga insatser, förvisso. Men inget om skolbibliotekarier, trots att utredningen tydligt lyfter vikten av dessa för att väcka och stimulera elevernas läsintresse. Att skolministern så tydligt cirklade förbi skolbiblioteksfrågan fick många berörda att undra hur stor inverkan hennes tidigare engagemang i friskolevärlden har på hennes agerande.
Några veckor senare gör skolministern dock ett annat uttalande om att hon stödjer kraven på bemannade skolbibliotek så som det uttrycks i utredningen. Dessvärre kommer fortfarande inga utfästelser om att skolbiblioteksfrågan närmar sig beslutsfasen, utan frågan är fortfarande ”under beredning”.
Långsamheten och undvikandebeteendet väcker starka känslor bland dem som ser effekterna av att flertalet svenska elever faktiskt saknar skolbibliotek som har förutsättningar att bidra till deras lärande. Skolbibliotek som de enligt skollag och läroplaner har rätt till. När staten inte inom rimlig tid säkerställer att eleverna får det de har rätt till bestämmer sig stiftelsen Natur och kultur för att ta saken i egna händer. De ger ett icke preciserat antal miljoner i utvecklingsstöd till Hammarkullsskolan i Hammarkullen samt Norrevångsskolan och Carl Engströmgymnasiet i Eslöv. Samtliga skolor med elever från socioekonomiskt utsatta områden och studieovana elever. Det är skolor som redan har fackutbildade skolbibliotekarier och syftet är att visa statliga och kommunala makthavare att satsningar på skolbibliotek ger effekt på elevernas skolresultat och att de som sitter i den positionen bör agera.
Att en fristående aktör tar detta initiativ är både lovvärt och insiktsfullt, men anledningen till att de gör det är ju att statliga och kommunala beslutsfattare inte tar sitt ansvar i frågan. Med den förra skolministern arkiverades skolbiblioteksutredningen i handväskan, vad den nuvarande skolministern tänker göra med utredningen väntar vi fortfarande på att få se. Klockan tickar, om skolministern vill göra något åt läskrisen behöver frågan lämna beredningsfasen och resultera i beslut.
Sofia Malmberg, produktägare för skolbibliotekstjänster på BTJ