Ingrid Atlestam delar med sig av sina 5 bästa tips om vad som är viktigast för ett verkligt mångspråkigt bibliotek, som givetvis gäller även för majoritetsspråket.
1. Prioritera media
Det är böcker, tidningar, tidskrifter etcetera som besökarna förväntar sig att biblioteket sysslar med och det är förmedling av det skrivna ordet som är bibliotekets unika uppdrag. Allt annat som biblioteken gör, såsom kulturarrangemang, kurser, möten, utställningar och så vidare kan lika gärna göras av någon annan aktör. Detta gäller även verksamheter som språkcafé, läxläsning, studiestöd och andra integrationsfrämjande aktiviteter som fler och fler bibliotek börjar med. Ofta startar biblioteken verksamheter som man uppfattar att det finns ett starkt behov av därför att ingen annan gör det och för att biblioteket har lämpliga lokaler och kunnig personal som är lyhörd för mer eller mindre uttalade önskemål. Allt detta är fantastiskt bra och bibliotek är verkligen den rätta platsen för det mesta, men risken är att det unika uppdraget, det som ingen annan kan göra, medieförsörjningen, försummas.
Information om BTJ:s mångspråksutbud finns på vår hemsida.
2. Hyllan
”Köpa på efterfrågan” har länge varit ett populärt slagord, men om man nu inte frågar, utan bara kollar hyllan. De flesta biblioteksbesökarna tar ingen kontakt med personalen utan hittar eller hittar inte vad de söker. Ju större bibliotek, desto mindre ber man om råd och hjälp. Biblioteket är i första hand, speciellt för den som har svårt att göra sig förstådd, vad som finns i det reella biblioteket, inte vad bibliotekarien kan hitta i katalogen för senare leverans. Därför bör biblioteken bygga upp bestånd på relevanta språk och då prioritera facklitteratur. Skönlitteraturen kan vara mer flytande. Detta är ett kommunalt ansvar men kompetensen och resurserna för detta finns oftast inte i där. Därför krävs en nationell bibliotekspolitik som skapar en struktur som säkerställer att resurser och kompetens finns att tillgå nationellt och regionalt för varje kommun. Det krävs ett utökat uppdrag för Internationella Biblioteket och att fler får motsvarande uppdrag.
3. Vägen in
Betydligt lättare är det att köpa in alla de media som är viktiga för vägen in i det svenska samhället, det vill säga språkkurser, lexikon, LL-böcker, läromedel för grundskola och gymnasium, tidningar på lättläst svenska etcetera. Ändå visar det sig att många bibliotek har stora brister även vad gäller dessa inköp. Varför välkomnar inte biblioteken alla nyinflyttade med ett lexikon och LL-bok i samhällskunskap, på samma sätt som man delar ut Barnens första bok till nyfödda?
4. Molnet
Nätet ger fantastiska nästan obegränsade möjligheter då det gäller mångspråkig biblioteksverksamhet. Därför är det av största vikt att varje bibliotek har gott om välutrustade datorer och kompetent personal som verkligen har tid att guida och handleda. TV, radio, tidningar, nyhetssajter, uppslagsverk, lexikon, språkkurser, samhällsinformation och massor av annat från större delen av världen finns där ute i molnet. Många hittar själva och hjälper varandra, men givetvis måste bibliotekspersonalen också vara bevandrad i denna digitala oändlighet och kunna hitta åtminstone till de närmaste planeterna. En första introduktion till allt detta bör finnas med i de enkla datakurser som biblioteken erbjuder.
5. Närodlat
Öppna biblioteket för alla tänkbara kontakter i stadsdelen. Samarbeta med föreningar, andra institutioner, volontärer och enskilda personer. Biblioteksbesökare är inte kunder utan kreativa vetgiriga medborgare med rätt att ställa krav och engagera sig. Bibliotekspersonalen kan inte alla språk, har inte all kunskap och alla talanger men allt detta finns hos dem som bor och arbetar i närsamhället. Alla bibliotek borde vara kärnan i och del av ett kosmopolitiskt kulturhus.
Ingrid Atlestam är tidigare bibliotekarie, bibliotekschef Göteborgs Stad Kortedala 1980-2009 och redaktör för boken Det mångspråkiga biblioteket – en nödvändig utopi (BTJ Förlag 2012).