Vad är ett bibliotek? På sista tiden har diskussionen åter tagit fart. Kanske är digitaliseringen av media en orsak. Möjligtvis är det också de allt fler nya arbetsuppgifter som åläggs biblioteken en annan förklaring. Nu dras svångremmen återigen åt i allt fler svenska kommuner. Något som också går ut över biblioteken. Det som ofta glöms bort är att en krona investerad i ett bibliotek ofta ger mångfaldigt tillbaka, även om det kan vara svårt att mäta.
Sverige har en lång och rik bibliotekstradition. När 1842 års folkskolestadga föreskrev skyldighet för prästerskapet att uppmuntra till inrättande av sockenbibliotek togs det första stora steget mot dagens folkbibliotekssystem.
Då var ändamålet ”För underhållandet af de i skolan förwärfwade kunskaper och synnerligen för befrämjandet af en sann christelig bildning.” Idag är det bibliotekslagen som ringar in varför folkbiblioteken ska finnas. De ska främja läsning och tillgång till litteratur, öka kunskapen om informationsteknik och kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Men alla som har nära kontakt med biblioteken vet att de bidrar med så mycket mer.
En fjärdedel av de svenska folkbiblioteksfilialerna har lagts ned på 2000-talet. Det är främst mindre orter som går miste om dem. Situationen är inte unik för Sverige. I Storbritannien har nära 800 bibliotek stängts under 10-talet. I Suffolk nordöst om London har biblioteken beställt en utredning av den oberoende konsultfirman Moore Kingston Smith. Uppdraget var att undersöka de sociala vinsterna av tre av Suffolkbibliotekens tjänster, omräknat i pengar.
Utredningen visade att varje krona investerad i biblioteken gav samhällsnytta värd åtta kronor tillbaka. Det är en avkastning som skulle slå dollartecken i ögonen på de girigaste hajarna på Wallstreet. Men vinsterna stannar inte där. För de som växer upp i Sveriges småorter kan det lokala biblioteket vara en intellektuell livlina.
När bibliotekarien Ulrika Blomkvist växte upp var biblioteket i Gunnarsbyn utanför Boden en sådan livlina. ”När jag gick här på skolan var ju biblioteket som fanns nästan allt för mig. Jag slukade böcker. Det är förmodligen därför som jag valt det här yrket”, berättar hon i en intervju med SVT nyheter.
Ulrika Blomkvist och hennes kollega gör nu en hjälteinsats för bygden. På sin fritid gjuter de liv i bygdens skolbibliotek. Hur många kronor i socialt värde som det bidrar med vore intressant att veta. Det som rapporten från Suffolk gör gällande är att biblioteken där bidrar med sociala värden som högre livskvalitet och mental hälsa.
Det lilla skolbiblioteket i Gunnarsbyn kanske inte har samma stora genomslag som biblioteken i Suffolk. Men om bara ett barn som växer upp i trakten får större utlopp för sin intellektuella utveckling och bildningsiver ser jag det som ovärderligt. Det är något som Sveriges kommunpolitiker borde ha i åtanke när de vänder på kronorna i sina kalkylblad: att i biblioteken finns en chans att spinna halm till guld.
Anette Grönroos, vd BTJ
Foton:
Bury St Edmunds Library - Keith Evans CC BY-SA 2.0
Porträtt Anette Grönroos - Sebastian Borg