Efter PISA har vi inte råd att göra rätt på fel sätt

Publicerat av BTJ den 12 december 2023 07:45:00 CET
BTJ

skola-1
Mer böcker, läsning och läslust behövs i skolan. Foto: Taylor Flowe/Unsplash
Med nya PISA-resultat vänds politikers och opinionsbildares ögon åter mot den svenska skolan. Meningarna går isär om kunskapstappets orsaker och lämpliga åtgärder. Analyserna kommer att avlösa varandra till nästa provtillfälle, men det finns vissa slutsatser vi kan dra redan nu.

Läsning och det skrivna språket är grunden. En stor del av det svenska kunskapstappet förklaras av att elever med utländsk bakgrund får betydligt sämre resultat på PISA-provet. Det är självfallet att dessa elever per automatik tar sig an skolundervisningen från en språkligt sämre utgångspunkt. Länder som presterar bra i läsning presterar också bra i matematik.

Undervisning av lärare i en skolmiljö är avgörande. Distansundervisning och sjukfrånvaro under pandemin har sänkt resultaten i nästan alla länder, undantag som Japan har en lång tradition av extraundervisning och privatlektioner utanför skoltid.

Skolsystem, lärarstatus, ekonomiskt välstånd, disciplin och jämställdhet räcker inte hela vägen. Att Finland tappar i resultat för varje mätning visar att många aspekter av deras skolor som utmålats som avundsvärda inte är en mirakelkur. De jämställda, rika, nordiska ländernas måttliga resultat visar att varken en välfylld plånbok eller jämställdhet är det enda som räknas.

Varför har de svenska 15-åringarna utsatts för ett historiskt kunskapstapp? Det är friskolereformen, säger skolministern. Barnen är överstimulerade av mobilerna, säger en lärare. Disciplinen är för dålig, säger OECD. ”Vi har provat allt”, skriver en annan lärare, utom att ”lyssna på oss lärare och våga lita på professionen.” Fler anledningar har föreslagits, och lika många motargument.

Oavsett var analysen landar de kommande månaderna är det högst sannolikt många faktorer som samspelar till att de svenska eleverna inte presterar lika bra som sina gelikar i Singapore, Estland eller Kanada. Det tar lång tid att skapa förändring i den svenska skolan och därför bör vi börja redan nu med de punkter som är uppenbart viktiga.

Stärk språkundervisningen. Uppvärdera läsningen. Ge lärarna de verktyg som de behöver för att utföra det uppdraget.

Lyckligtvis har regeringen aviserat en satsning på läsning i grundskolan. Tyvärr har de senaste årens prisökningar urholkat kommunernas och skolornas ekonomi. Det försätter huvudmän och rektorer i en sits där de måste fatta svåra ekonomiska beslut. Därför är det extra viktigt att de pengar som nu tillskjuts för att lyfta läsningen är tydligt öronmärkta så att de går till sitt tänkta ändamål.

Några år bakåt har läsningen tappat status i skolan, till förmån för en ogenomtänkt digitalisering. Då gjorde vi fel, om det gjordes på rätt sätt spelar ingen roll. Framåt spelar det ingen roll hur rätt ambitionen är om genomförandet görs på fel sätt.

Nu måste de utlovade pengarna gå till att skapa en ny generation av läsvana elever. På den grunden kan vi bygga vidare för alla övriga kunskaper och färdigheter som förbereder eleverna för sina liv.

Anette Grönroos, vd BTJ

Ämnen: Läsning, Läsfrämjande, Skola, Litteratur