Fotografiska Föreningens Bibliotek har cirka 2000 böcker. Många är klassiker i sitt ämne och unika i Libris. Foto: Gabriella Lembke
Fotografiet gick snabbt från tekniskt genombrott till det självklara sättet för hur vi dokumenterar vår samtid. Nu har den svenska berättelsen om det börjat föras fram i ljuset genom ett samarbete mellan Moderna Museets och Nationalmuseums gemensamma bibliotek, Konstbiblioteket, och BTJ.
– Detta är svensk fotografihistoria. Vi vill gärna uppmärksamma och göra samlingen mer synlig och sökbar, säger Maria Sylvén, som är enhetschef för Konstbiblioteket och Nationalmuseums arkiv.
I dag har nästan alla en kamera i byxfickan, på bilens baklucka eller i husets ringklocka. Men vid förra sekelskiftet var fotografiet fortfarande en ny konstform som successivt blev alltmer folklig i takt med att tekniken förbättrades och blev mer tillgänglig. Detta finns dokumenterat i Konstbibliotekets samling Fotografiska Föreningens Bibliotek.
– Fotografiska föreningen hade stor betydelse som mötesplats för svenskt fotografi. Många av titlarna i samlingen är unika i den nationella katalogen, det visste vi sedan tidigare men nu kan fler hitta de katalogiserade böckerna, säger Maria Sylvén.
Ett litet steg mot något stort
BTJ har på uppdrag av Konstbiblioteket katalogiserat en del av Fotografiska Föreningens samling. Förhoppningen är att delprojektet ska kunna bli starten till en mer omfattande insats.
– När vi har ett nytt bibliotekssystem på plats hoppas vi att det också kan vara en plattform där vi kan
lyfta fram och presentera samlingens berättelse publikt. Perfekt då om samlingen är katalogiserad i Libris, säger Maria Sylvén.
Fotografiska föreningen startade 1888 och samlade engagerade fotografer. Det är deras referensbibliotek som nu har börjat katalogiseras i den nationella katalogen Libris. Samlingen omfattar ungefär 2000 band litteratur och cirka 200 periodiska skrifter, varav många är klassiker inom sina områden.
– Framför allt tror vi att forskare i fotografi, fotografihistoria och äldre fotografiska tekniker har ett intresse av att samlingen blir mer tillgänglig, säger Maria Sylvén.
Konstbiblioteket är ett av Nordens största specialbibliotek för konst, fotografi och design.
– Hela samlingen är på cirka 5000 hyllmeter. Vi har registrerat i Libris sedan 1984. Det är det äldre beståndet (1983 och bakåt) som till stora delar endast är sökbart i kortkatalogerna. Kortkatalogerna är skannade och tillgängliga på nätet, men har begränsad sökbarhet, säger Maria Sylvén.
Konstbiblioteket har alltså ett enormt antal böcker i sitt hela bestånd, för att påbörja arbetet med att katalogisera de äldre böckerna med moderna katalogposter valdes delsamlingen Fotografiska Föreningen Bibliotek.
– Vi siktade in oss på denna specialsamling med dess väl definierade ämne och proveniens, säger Maria Sylvén.
Anledningen till att samlingen valts ut för katalogisering är att Svenska Fotografers Förbund ville dokumentera sin och Fotografisk tidskrifts egen historia. Fotografihistoriken Björn Axel Johansson tog kontakt med Konstbiblioteket och en lite bortglömd samling fick nytt ljus på sig. Ett starkt intresse att uppmärksamma denna unika samling skapades.
Fotografiska Föreningens Bibliotek är samma samling som en gång fanns hos Fotografibiblioteket. Samlingen utgjorde en av grundplåtarna till Fotografibiblioteket som kom att bli Fotografiska museets bibliotek, båda startades upp år 1971. År 2013 kom samlingen till Konstbiblioteket i samband med sammanslagningen av Fotografibiblioteket och Konstbiblioteket.
Ersätter en gammal kortkatalog
I dagsläget är merparten av böckerna i Fotografiska Föreningens bibliotek endast sökbara i en digital
version med bilder av korten i den gamla kortkatalogen.
– Den befintliga kortkatalogen innehåller en del fel. En del böcker saknas också tyvärr. Det är lätt att se eftersom de alla är numrerade.
Därför var det bäst att katalogisera utifrån de fysiska böckerna.
– Vi skickade ner böckerna med bud, och BTJ returnerade dem när projektet var avslutat. Det fungerade mycket bra. En av konstbibliotekets bibliotekarier importerade Libris-posterna till den lokala katalogen, berättar Maria Sylvén.
Unika exemplar
För att katalogiseringen skulle bli så bra som möjligt tog Konstbiblioteket och BTJ fram en arbetsmetod och en manual som bland annat innebar att katalogiseringen utgick från böckerna, snarare än den befintliga kortkatalogen. Både för att korrigera eventuella fel och för att få mer information i katalogposterna.
– Bland de äldsta titlarna i Fotografiska föreningens bibliotek finns flertalet som skänktes till föreningen av hovfotografen Johannes Jaeger (1832-1908), en av 1800-talets mest framgångsrika fotografer inom sin kår. Det är lätt att se att böckerna har tillhört Jaeger eftersom de har ägarstämpel. Den proveniensen vill vi gärna ha med i Libris-posten. Mått på böckerna är också bra att ha för att så exakt som möjligt beskriva just det exemplar som vi har, för att kunna identifiera det. När det gäller äldre böcker kan de ibland ha olika mått även om det är fråga om samma upplaga. Man lät binda in själv. Beroende på hur detta har gjorts kan måtten skilja sig, berättar Maria Sylvén.
Vill du veta mer om hur BTJ katalogiserar? Kontakta Gabriella Lembke