Anette Grönroos, vd BTJ.
Samtiden är förförisk. Nuet har en förmåga att inbilla oss att världen idag ser ut som världen imorgon. Men så är inte fallet. Dagens ständigt närvarande självklarheter kan vara obegripliga för nästa generation.
”Lägga på” kan för en reflekterande ung person framstå som en konstig fras för ”avsluta telefonsamtal”. För oss som växte upp med fasta telefoner med nummerskiva är det självklart. Mycket som känns som konstanter kan förändras snabbt. Landets sista videobutikskedja ska sluta att hyra ut film, åtta år efter att aktörer som Netflix och HBO lanserade sina strömningstjänster i Norden. Kan bibliotek (rum för böcker) vara lika obegripligt för en framtida ungdom? Och vad skulle det säga om det framtida samhället?
Barnen läser allt mindre, säger undersökning efter undersökning. Dagens barn är varken dummare, latare eller mindre läsbenägna än de var för 30 år sedan. De har däremot ett helt annat utbud av kultur och tidsfördriv. Om de ska ta upp en bok måste de lägga ned en skärm. Det handlar om prioriteringar.
Nyligen publicerade Biblioteksföreningen en ny rapport, Folkbibliotek på entreprenad, med mycket intressant om de olika driftformerna i Sverige. I samband med lanseringen sändes ett samtal mellan generalsekreteraren och en av rapportens upphovspersoner. ”Om man ser ett värde i biblioteken som rum och bibliotekarien på plats: då är det hög tid att verkligen formulera ’vad är nyttan av bibliotek’” sa rapportförfattare Åsa Plesner.
Ett vanligt kommunalt bibliotek ska idag, utöver att tillhandahålla kultur och kunskap, också gärna fungera som värmestuga, öppen förskola, företagsservice, kopieringstjänst, teaterscen, ungdomsgård, socialkontor och kundtjänst för banker. Och många bibliotekarier får en allt spretigare arbetsbeskrivning.
”Allt har gått ner. Det är som om proppen har gått ur botten på alla bibliotekstyper”, sa KB:s statistikansvariga Cecilia Ranemo till Biblioteksbladet när 2018 års biblioteksstatistik presenterades. Under 2019 syntes en liten ökning jämfört med 2018, främst på grund av mer omlån.
Bemanningsnivån på biblioteken är dock i stort sett oförändrad. Personalen arbetar emellertid allt oftare med andra arbetsuppgifter. Ett aktuellt exempel på den prioriteringen är Stockholms stadsbibliotek som skar ned 30 procent i mediabudgeten, för att nyrekrytera personal till områden som barn- och ungdom, socialt arbete och fritidspedagogik.
Var står vi då om åtta år, i ett bibliotek utan böcker men fullt av bibliotekarier? Nej, förmodligen inte. Det är en betydligt långsammare process att förändra biblioteken än hur vi ringer eller tittar på film. Men för oss som värnar om biblioteken som rum för böcker med bibliotekarier är det viktigt att hålla i åtanke att om morgondagens beslutsfattare växer upp med bibliotek som synonym för medborgarkontor så kommer bokens plats inte längre vara självklar i våra rum för böcker. Då kommer det inte längre stå mellan fysisk och digital – det kommer att handla om prioriteringar där förmedling av en bok kommer innebära att bibliotekspersonalen gör mindre av något annat, som kommunal företagsservice till exempel.
Det skulle inte vara bra för läsning, bibliotek, bibliotekarier, samhällets bildning, vår demokrati och vår framtid.
Nyttan av bibliotek är tillhandahålla kultur, kunskap och främja bildning. Det görs bäst genom att prioritera böcker och fostra en läsande befolkning. Dit kan vi bara nå om vi prioriterar rätt.
Anette Grönroos, vd BTJ