Malin Lundqvist och Anna Fogelqvist Ehinger. Foto: Privat
Den nya boken Förskolebibliotek i praktiken från BTJ Förlag handlar om hur förskolebiblioteket kan bli ett arbetssätt som genomsyrar hela verksamheten. Här berättar författarna om sin nya bok och hur de själva har arbetat för att öka läslusten hos barn i förskoleåldern.
– Genom att folkbiblioteket är involverat kan vi skapa en naturlig brygga till barnens familjer och fritid. Vi försöker på olika sätt inspirera och motivera barnens vårdnadshavare till att fortsätta läsningen hemma, och såklart till att ta del av bibliotekets olika aktiviteter och erbjudanden. Detta känns extra viktigt efter pandemin, att skapa biblioteksvanan hos alla barnfamiljer, säger bibliotekarierna Anna Fogelqvist Ehinger och Malin Lundqvist som har skrivit boken Förskolebibliotek i praktiken.
Det finns en lång tradition av samarbete mellan förskola och folkbibliotek, men även i Lund har utbytet mellan verksamheterna varierat över åren. När kommunens förskolor besökte biblioteken alltmer sällan drogs slutsatsen att om förskolan inte kan komma till biblioteket så får biblioteket komma till förskolan. Lund blev sedan den första kommunen med bibliotek på alla kommunala förskolor. Det är erfarenheterna från det arbetet som ligger till grund för den nya boken.
Ni skriver att de bästa förskolebiblioteken skapas i samverkan mellan förskola och folkbibliotek – berätta mer!
– Vi ser att vår förskolebiblioteksverksamhet mår bra av att ha tillgång till både den pedagogiska och den litterära expertkompetensen. Förskolepedagogerna och bibliotekarierna ger varandra nya infallsvinklar från respektive håll, vilket gör att vi alla hela tiden sporras och utmanas till nya tankar och idéer. Vårt koncept bygger på att vi har väldigt tät kontakt mellan förskola och folkbibliotek. För oss som bibliotekarier är det viktigt att ha kunskap om hur – och med vad – förskolan jobbar, så att vi kan stötta och hjälpa till att utveckla deras litteratur- och biblioteksverksamhet på bästa sätt.
Hur kan man skapa en förskolebiblioteksverksamhet som väcker läslust och bokglädje hos de yngsta?
– Framför allt genom läsglädje hos de vuxna – utan den kommer vi ingenstans! Vi måste vara barnens läsande förebilder. Om både pedagogerna och rektor signalerar läslust, bokglädje och nyfikenhet inför att lära sig nya saker, och dessutom på riktigt förstår vikten av arbetet med förskolebiblioteksverksamheten så har man kommit en lång bit på väg. Sen kan vi visst titta på läsmiljön, välja de bästa böckerna och skapa spännande teman och projekt, men allt grundar sig fortfarande i förskolepersonalens attityd till läsning, litteratur och lärande.
Vem bör läsa er bok?
– Våra främsta målgrupper är förskolepedagoger, rektorer, bibliotekarier och bibliotekschefer på alla nivåer. Men kanske kan även styrande politiker och till och med engagerade vårdnadshavare finna olika delar av texten givande.
Vad hoppas ni att läsarna ska få med sig?
– Den som inte har arbetat med förskolebiblioteksverksamhet förut hoppas vi kan inspireras till att börja utforska möjligheterna i den egna kommunen. Att bara att sitta ner tillsammans, bibliotekarie och förskolepedagog, och prata om sina olika verksamheter och kompetenser kan vara ett betydande steg om man aldrig gjort det förut. Vill man göra mer än så, så hoppas vi att man ska kunna få flera tips och handfasta råd på hur man kan börja, eller vilka områden man kan samarbeta kring. Att boken blir något att hålla i handen när man sedan går vidare.
Hur kan förskolornas biblioteksverksamhet utvecklas i framtiden?
– Vi ser att biblioteksverksamheten i förskola och skola kan knytas ihop tydligare så att det som gjorts i förskolan plockas upp och vidareutvecklas via skolbiblioteket. Kan vi dessutom koppla på BVC och barnbibliotekarierna på folkbiblioteken, till exempel via Bokstart, redan när barnen föds så får vi en röd tråd i vårt arbete med barnens litteracitetsutveckling från 0 till 19 år. Vilken start på ett lärande läsliv det kan bli!