Det är få presskonferenser som väcker samma vällust hos mig som när regeringen tillkännager att de satsar på bibliotek, litteratur och läsning. Nu ska hundratals miljoner satsas på skolbibliotek, böcker och bemanning. ”Vad” Skolsverige ska genomföra är tydligt, nu måste blickarna riktas mot ”hur” skolbiblioteken ska användas.
Föreställ dig alla hundratusentals lärare, pedagoger, elevassistenter, rektorer, skolbibliotekarier och andra som jobbar inom skolan som varje morgon vaknar. De åker till jobbet och gör sitt bästa. Runt en miljon elever äter sin frukost, tar bussen eller cykeln för att ta sig an skoldagen, efter sina förutsättningar. De allra flesta med goda ambitioner och familjer som stöttar och hejar på. Ändå blir läsförmågan hos våra barn succesivt sämre.
De som läser sämst har ökat
PIRLS, den läsförståelseundersökning som regeringen hänvisat till, visar att trots många olika insatser är svensk skola sämre på att lära ut läsning än vad den var år 2001. Framför allt är det unga som ligger på en mycket låg nivå i läsning som har ökat, enligt arbetsmarknadsminister Johan Pehrson som presenterade de stora satsningarna tillsammans med skolminister Lotta Edholm. Mer pengar är bra, angeläget och nödvändigt – lika viktigt är hur de används. Vi vet exempelvis att pengar öronmärkta för skolbibliotek har gått till att fylla andra hål i skolverksamheten. Så får det inte bli den här gången.
Många kockar i skolbiblioteks-soppan
Det finns många kockar på den svenska skolmarknaden. Omkring 1 000 huvudmän styr över våra nära 8 000 grund- och gymnasieskolor i Sveriges 290 kommuner. Det är huvudmännen som ska uttolka lagar, investera pengar och rekrytera kompetent personal.
Precis som en soppa kan bli delikat eller motbjudande med samma ingredienser kan utfallet av skolbibliotekssatsningen falla ut väldigt olika beroende på hur huvudmännen väljer att hantera de nya resurserna. Och det kommer det bli minst 1000 varianter på.
Lagkrav på skolbibliotek finns redan
Redan befintlig lagstiftning bestämmer att elever i grundskola, gymnasium och motsvarande skolformer ska ha ett skolbibliotek. Skolverket lämnar inte heller någon diskussionsmån när myndigheten skriver att ”Det är rektors ansvar att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.” Ändå saknar sex av tio elever tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Hur många av dessa existerande skolbibliotek som på ett för eleverna gynnsamt sätt är integrerade i den pedagogiska verksamheten är svårare att mäta statistiskt. Att skolministern aviserar att lagkraven om tillgången på bemannade skolbibliotek ska bli tydligare är mycket välkommet. Därefter kommer vi fram till det som kan vara, men inte behöver bli, svårt: ”Huret”. Hur blir skolbiblioteket en motor för elevernas bildning, läsglädje och måluppfyllelse?
Skolsverige har inga ursäkter kvar
Lyckligtvis finns det gott om bra källor med tips, råd och sammanfattningar som kan ge en bra utgångspunkt. Svensk biblioteksförening har en guide ”Därför behövs skolbibliotek!”. SOU 2021:3 ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” ger mer djup. Gott om litteratur har publicerats i ämnet. Det finns också olika företag, som BTJ, som arbetar med kartläggningar och stödtjänster. BTJ producerar även Skolbibdagen, som i år har temat ”Skolbibliotek i praktiken”. Tyvärr har detta, utan att göra tillräcklig skillnad, funnits i olika tappningar länge. Vad som är positivt är att från nästa år har Skolsverige inga ursäkter kvar. Pengar finns, kunskapen finns, behovet finns. Nu är det dags att bygga världens bästa skolbibliotekskultur.
Anette Grönroos, vd på BTJ