Karlstads bibliotek. Foto: Wikipedia, CC BY-SA 3.0
Allt fler kommunala bibliotek väljer att ansluta sig till till Libris. I samband med detta väljer många att sköta katalogiseringen själva. I Värmland, som gick i bräschen in i samkatalogen, där har biblioteken tänkt om för att leverera information till den nationella katalogen. De återgår till BTJ som leverantör.
– Vi hade inte möjlighet att ha personal som bara jobbade med katalogisering. Vi behövde fördela om timmar till annan verksamhet, att ha öppet och jobba med utåtriktade arbetsuppgifter, säger Åsa Hansen, bibliotekschef för Karlstads bibliotek.
Biblioteken i Värmland har samarbetat i över tio år. Biblioteket i länets residensstad, Karlstad, hade liksom en majoritet av Sveriges folkbibliotek, Bibliografisk service från BTJ fram till 2013. Då länets tolv kommunala bibliotek anslöt sig till den nationella katalogen Libris och tog över katalogiseringen själva.
– Vi hade uppdraget fördelat på olika bibliotek. När vi såg att vi inte riktigt kommer att kunna upprätthålla den kompetensen längre började vi att resonera om det fanns andra möjligheter, säger Åsa Hansen.
En persons kompetens byttes mot jämn kvalitet
Värmland hade flera goda förutsättningar när de påbörjade sin resa mot att bli ett Libris-län. De hade ett tätt samarbete mellan kommunerna och en kunnig projektledare med erfarenhet från Kungliga biblioteket, som ansvarar för drift och utveckling av katalogen och tillhörande datorprogram.
Men att mycket av kompetensen var knuten till en person gjorde att organisationen fick tänka om när projektledaren fick ett annat uppdrag.
– Det är inte självklart att kunna hitta samma kompetens igen, säger Åsa Hansen.
Utredde Libris noga
Att bli ett Libris-bibliotek var inte ett beslut som togs lättvindigt. Det genomfördes en noggrann utredning där nya arbetssätt och system testades i över ett år. Förändringar och utmaningar hanterades på ett strukturerat sätt och utredningen kom fram till att trots förändrade rutiner och fler arbetsmoment så hade det ”i stort sett flutit på.” Och bakom det flytet låg mycket arbete.
– Det var en otrolig omställning. Katalogposterna var helt annorlunda, och det var mycket handpåläggning, berättar Inger Sundström, systemförvaltande bibliotekarie på Karlstad bibliotek.
Hon förklarar att tidigare var kataloginformationen färdig och likformig – när katalogposterna hanterades i BURK, BTJ:s bibliografiska databas. När biblioteket anslöt sig till Libris krävdes något som hon beskriver som ”katalogmognad”.
– Vi var inte vana vid att se på katalogposterna och upptäcka om det var rätt eller fel, berättar Inger Sundström.
Ett kollektivt åtagande
Ett bibliotek som ansluter sig till den nationella katalogen åtar sig samtidigt att bidra till att uppdatera katalogen så att den håller sig aktuell och korrekt.
– När vi gick över till Libris jobbade vi mycket med det. Vi jobbar ihop här i Värmland och försökte ta ansvar och ta hand om vårt material, berättar Åsa Hansen.
För att kunna uppfylla sitt åtagande utbildades personalen i de nya systemen och hur Libris fungerar.
– Jag tyckte att vi fick jättebra stöd från KB och Libris-avdelningen med utbildning och kurser och genomgångar och gemensamma tankar kring vilka ämnesord man skulle använda, säger Åsa Hansen.
Sedan starten 2013 har mycket hänt. Det växande Libris-kollektivet, med KB i spetsen, har arbetat för att databasen ska kunna tillgodose behoven hos olika typer av bibliotek.
– Jag tror att man har hittat det där lite grand, att se vilka behov som finns och vilka som är olika och lika. Och hur man kan skapa en utvecklingsprocess för att nå en gemensam nationell katalog. Jag tycker att det är ett arbete som pågår hela tiden som blir bättre och bättre, säger Åsa Hansen.
Det här är en text ur BTJ:s tidning Pronto #5 2019.