Anette Grönroos, vd på BTJ. Foto: Sebastian Borg
Vissa saker behöver förändras i den svenska skolan, men när många resursstarka organisationer går ut och kräver förändringar i vårt skolsystem behöver de vara konkreta. Ord som likvärdighet är viktiga men räcker inte tillräckligt långt.
Den 25:e oktober är det premiär för Skolbibdagen, ett digitalt heldagsevent där många kloka skolmänniskor bidrar med sina tankar och erfarenheter för att ge Sveriges skolor stöd i det fortsatta skolutvecklingsarbetet, med fokus på skolbibliotek. Årets tema är ”Likvärdig skola”. Inför premiären har alla medverkande fått svara på samma fråga: Om du fick förändra en sak för att göra svensk skola mer likvärdig, vad hade det då varit?
Svaren är bra och varierande, de allra flesta är riktigt konkreta. Jag har sammanfattat dem i slutet av den här texten för den som är nyfiken. Det var många som efterfrågade bemannade skolbibliotek med fackutbildad personal. Det är en konkret skillnad mellan skolor. Bara fyra av tio skolelever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Det är samma önskan som nyligen kom från Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening. Väl genomfört hade det ökat likvärdigheten och det både kan och bör åtgärdas.
Lika tydligt är det tyvärr inte när fyra stora svenska fackförbunden för skolanställda i Sverige kraftsamlar för att få politiskt gehör för en mer likvärdig skola. Jag läser deras debattartikel, jag läser deras snygga byrådesignade informationssida för uppropet ”Utvecklingssamtalet”, men jag förstår inte vad de vill ändra i skolan. Det jag förstår är att de vill göra den mer likvärdig, men hur? Det är först när enskilda experter uttalar sig som uppropets likvärdighetstankar konkretiseras, men de tycker lite olika. Det står dessutom redan i skollagen att utbildningen ska vara likvärdig. Vad är då likvärdighet?
Det finns lyckligtvis en statlig utredning som har tittat på just detta. Där delas likvärdigheten upp i tre delar: tillgång, kvalitet och möjligheter. Varje begrepp är i sig en djungel av möjliga tolkningar och målkonflikter. Ska tillgången på skolor vara den samma i Sveriges minsta kommun Bjurholm som i Stockholms innerstad? Är det kvaliteten på undervisningen, personalen, lokalerna eller elevernas erhållna kunskap som avses – och hur kan den sista säkerställas helt när barnens uppväxtförhållanden skiljer sig så mycket? Avser lika möjligheter likvärdiga förutsättningar eller likvärdigt utfall?
En likvärdig skola är bra som vision, en riktning som vi alla kan sträva mot. Ett politiskt krav är det däremot inte, där behövs konkreta förslag. Det är möjligt att Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Sveriges Skolledarförbund och Lärarförbundet Skolledare har en konkret gemensam åtgärdslista, det vore väldigt bra. Till dess borde Skolsverige och politikerna se till att följa Svensk biblioteksförenings rekommendation och ge alla elever tillgång till bemannade skolbibliotek. Det är inte lika lätt som det låter, eftersom många små skolor i framför allt glesbygden inte har samma möjligheter, men det går att göra situationen betydligt bättre än den är nu. Då kanske vi kan ta ett steg på vägen mot likvärdighet och vända trender som läslustraset och att skolor får bakläxa från Skolinspektionen på sin läsundervisning.
Anette Grönroos, vd på BTJ
Så här svarade de medverkande på Skolbibdagen 2022 – Likvärdig skola på frågan ”Om du fick förändra en sak i skolpolitiken för att göra svensk skola mer likvärdig, vad hade det då varit?”
Olof Kahlmeter, rektor på Möllevångsskolan i Malmö – Långsiktigare finansieringslösningar och mer tillit till rektorer lokalt.
Anna Troberg, förbundsordförande på fackförbundet DIK – Att varenda elev får tillgång till skolbibliotek med utbildad skolbibliotekarie.
Anna Danielsson, skolbibliotekarie Alléskolan, Åtvidaberg – Att alla elever får en likvärdig MIK-utbildning.
Emma Leijnse, journalist med fokus på skola – Resursfördelningssystemet, så att pengarna går till de elever som behöver det allra mest. Följa lagen att alla barn får lära sig läsa riktigt bra och särskilt stöd så fort de behöver det.
Nicolas Lunabba, verksamhetsansvarig, organisationen Hela Malmö – Jobba med insikten om att det inte är bara en sak som kan göra skolan likvärdig. Skolan är en värld i världen, barnen bär med sig den världen in i skolan. Ett helhetsgrepp om att det är mycket som krävs för att barnen ska kunna tillgodogöra sig sina studier.
Fredrik Zimmerman, forskare, Högskolan i Borås – Satsa mer resurser i årskurs 1-3 på läs och skrivkunnighet, ett av de viktigaste verktygen för att göra skolan begripligare för alla.
Martin Jönsson, IKT-pedagog Carl Engströmgymnasiet, Eslöv – Ta bort det fria skolvalet.
Emelie Ljungberg, skolbibliotekarie Carl Engströmgymnasiet, Eslöv – Mer jämlikt mellan killar och tjejer. Avskaffa det fria skolvalet.
Jenny Nyberg, rektor Oxievångsskolan, Malmö – En mycket mer gemensam styrning över skolan. Det får inte skilja mellan olika huvudmän och olika kommuner.
Anne-Marie Körling, lärare och läsfrämjare – Att det finns bemannade skolbibliotek, gärna med fler än en skolbibliotekarie och rikligt med lästid i skolan.
Karl Johan Sjödin, förvaltningschef Åtvidaberg – Satsa på professionerna. Lärarna och rektorerna behöver stärkas i sina professioner genom systematiskt stöd och kompetensutveckling.
Felix Sjögren, skolbibliotekarie på Nydalaskolan i Malmö – Att alla skolor ska ha bemannade skolbibliotek med fackutbildad personal.
Malin Petersson, rektor på Alléskolan i Åtvidaberg – Man borde jobba med frågan om god tillgång på professioner för alla elever.