En återkommande enkät från Statens medieråd visar att andelen barn som läser varje dag har minskat sedan 2012. Foto: rawpixel.com
Flera olika enkäter visar att barnen i Sverige läser mindre än de gjorde förut, men det finns också undersökningar som visar att de läser mer. Hur ligger det till, läser barnen för lite eller är lästappet en litterär moralpanik?
Mats Tegmark är en av forskarna vars resultat pekar på minskat läsande.
– Den skolrelaterade läsningen har minskat. Framför allt har vi sett i vår studie att det är det skönlitterära läsandet som har minskat. Vi har tittat i årskurs 5–6 och 8–9, säger Mats Tegmark, forskare vid Högskolan Dalarna.
Minskat läsande
Enligt Svenska förläggareföreningens rapport ”Läsandets årsringar” (2020) har läsningen minskat
med ungefär en tiondel de senaste 25 åren, särskilt bland barn och ungdomar. En återkommande enkät
från Statens medieråd visar att andelen barn som läser varje dag har minskat sedan 2012. Samtidigt
har andelen personer mellan 16 och 85 år som läser regelbundet ökat sedan 1995 och andelen unga
vuxna 16–29 år som läser tryckta böcker har ökat tydligt sedan 2020, enligt SOM-institutets årliga
undersökning.
– Förklaringen till att man får lite olika resultat är nog att man mäter olika saker. Det vi har sett i vår studie är att en stor andel elever läser mindre i skolan samtidigt som en liten andel läser lika mycket som tidigare och ibland mer. Därför är jag inte överraskad av senaste PIRLS-resultaten som visar samma sak, att de som inte når upp till en godtagbar nivå har blivit fler samtidigt som de högpresterande presterar ännu högre, säger Mats Tegmark.
SOM-institutet har gjort mätningar sedan 80-talet och de ger intryck av att läsningen bland vuxna är
ganska stabil.
– Att bokläsandet har ökat med 6 procentenheter bland 16–29-åringar i SOM-undersökningen tror
författarna själva kan bero på pandemin. Andra studier tyder också på att 16-åringars medievanor
skiljer sig avsevärt från de över 20. Så det gäller att definiera ”unga”, säger Mats Tegmark.
Läroplanen som styr
År 2011 inrättade Kulturrådet titeln Sveriges läsambassadör. 2016 bestämde regeringen Löfven att höstlovet skulle döpas om till läslov. För två år sedan bildades läsrådet som ett rådgivande organ under Kulturrådet. Vid sidan av detta har ett flertal läsfrämjande projekt pågått både lokalt och nationellt. Så varför visar så många mätningar på vikande lästal?
– Jag tror att det måste till mer genomgripande reformer i skolan. Den styrning som finns idag är ganska hård utifrån läroplanen och hur eleverna bedöms. Många lärare satsar på att hjälpa eleverna
att klara läsförståelseproven, man övar på tidigare läsförståelseprov. Då blir man duktig på att göra
proven, men vi menar att här måste man tänka mer långsiktigt, säger Mats Tegmark.
Två exempel på mer långsiktigt framgångsrika insatser är enligt Mats Tegmark att jobba med läroplanen och med skolbiblioteken.
– Det är en sak som man vet ger effekt. Har man på skolschemat att regelbundet gå till biblioteket och läsa, men också få hjälp och stöd att hitta det som passar ger det bättre språkutveckling och ordförråd och så vidare. Det går inte jämföra det med att lära sig muntligt eller att titta på film eller powerpoint,
säger Mats Tegmark.
Mats Tegmark, docent vid Högskolan i Dalarna. Foto. Privat
Det här är en förhandspublicering ur nummer 13 av tidningen Pronto, som ges ut i juni 2023. Pronto är gratis att prenumerera på, anmäl dig här för att bli prenumerant.