Makerspace - skaparglädje och multiverktyg i biblioteket

Publicerat av BTJ den 18 mars 2020 11:30:24 CET
BTJ

 

zmorph-multitool-3d-printer-NGg01QGp_cY-unsplash
3D-skrivare är ett av de mer avancerade verktygen som kan användas i ett makerspace. Foto: ZMorph on Unsplash

Varför ska bibliotek syssla med programmering, insektshotell och torrschampo? I boken Makerspace i nya banor får läsaren en grund att stå på för arbete med något som finns i bibliotekens DNA sedan begynnelsen. Ett gör det själv-tänk som inte bara stärker demokratin utan också sätter lärandet i händerna på deltagarna. Här svarar Lo Claesson på några frågor om boken hon skrivit: Makerspace i nya banor.

Varför har du skrivit den här boken?

– 2015 skrev ju vi, Ann östman, Eleonor Grenholm och jag boken Skaparbibblan. Sedan dess har det hänt en del. Vad jag vet finns ingen mer bok om makerspace på svenska och jag tyckte det skulle vara intressant att fundera lite mer kring fenomenet makerspace och bibliotek och följa upp hur så kallade skaparbibblor utvecklats.

Varför är det så viktigt att satsa på makerspace i biblioteksverksamheten? Vilken nytta finns det?

– Många av de aktiviteter som bibliotek ändå erbjuder idag har någon koppling till skapande - fysiskt eller digitalt. Jag tror det är bra att samla sådana aktiviteter under ett begrepp för att kanske lättare kunna motivera, tydliggöra och målsätta verksamheten. Nyttan - makerspaceverksamhet ger många olika verktyg till biblioteksverksamheten. Kan också öka personalens kompetenser till exempel på det digitala området.


Vem tror du kan ha nytta av boken? Endast folkbibliotek eller även skolbibliotek och andra bibliotek?

– Folkbibliotek naturligtvis, men även skolbibliotek och många andra inom skolan - även om boken inte innehåller direkta tips för lärare hur de kan jobba. Alla som är intresserade av makerspaceverksamhet inom offentlig sektor. Det finns en lättillgänglig (hoppas jag) bakgrund till makerspace på bibliotek och redovisning av några studier som gjorts på makerspace runt om i världen. Inte några konkreta tips för akademiska makerspace, men Niclas Karlsson från Linköpings universitet berättar i boken hur han tänker kring deras makerspace. Den kan också vara intressant för studenter inom Biblioteks- och informationsvetenskap, tänker jag.

Jag vet att du har rest runt mycket i världen och studerat internationella exempel på hur man jobbar med makerspace. Hur ligger vi till i Sverige jämfört med resten av världen?

– Makerspaceverksamhet på bibliotek är ganska vanligt i Sverige idag, även om det inte alltid kallas så. Däremot tror jag att den bedrivs lite mer anspråkslöst än i många andra länder. I de länder jag besökt är verksamheten oftast mer omfattande och även mindre verksamheter kallas makerspace. Fast å andra sidan är det mest större bibliotek jag besökt. Verksamheten är oftast väldigt väl organiserad med mycket kurser och workshops.

Hur hoppas du att den kommer att användas?

– Jag hoppas dels att boken kan bidra till att skapa 

lo3---Foto-Louise-Sacher_BL

förståelse vad makerspace är, att det inte är något 

som behöver inkräkta på kärnverksamheten på ett bibliotek. Att den kan ge argument och inspiration för dem som funderar på att starta makerspaceverksamhet.

 

Lo Claessons tre bästa tips för att komma igång med makerspace:

– Som med annan verksamhet vi startar:

  1. VARFÖR? - Tänk efter varför ni ska ha ett makerspace.
  2. FÖR VEM? - Kolla hur närsamhället ser ut. Vilken eller vilka är målgrupperna?
  3. BÖRJA ENKELT - Starta med en aktivitet - utöka efter hand.

Intervju och text av Nora Lindkvist.

Här finns boken att köpa.

 

Ämnen: Biblioteksfrågor, Kommunikation, BTJ Förlag, skolbibliotek, Bibliotek