Professor Joacim Hanssons nya bok om klassifikationssystemet Dewey kommer på BTJ Förlag i december. Foto: Lotta H Löthgren
På svenska kommunala bibliotek har så kallade signum visat vilken kategori en bok tillhör. Detta sätt att organisera är dock på väg att utmanas av ett amerikanskt system med siffror. ”Kc”, för ämnet svensk historia blir i stället ”948”, och ”Hc” för svensk skönlitteratur, det finns inte alls. Den nya boken Dewey och de svenska biblioteken, av professor Joacim Hansson, berättar om kampen mellan systemen, deras kunskapssyn och den mörka historia som döljer sig där bakom.
– Vi har gått från ett svenskt ”nej” till Dewey för hundra år sedan till att slutligen för drygt tio år sedan införa Dewey-systemet som nationellt klassifikationssystem för Sveriges bibliotek. Den utvecklingen rymmer väldigt mycket intressant, säger Joacim Hansson, som är professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
I sitt ursprungsland USA är Dewey, eller DDK som det brukar förkortas i Sverige, ett folkbibliotekssystem. I Sverige var det dock de stora tekniska och naturvetenskapliga specialbiblioteken som drev frågan om att införa DDK på nationell nivå.
– Det lämnade folkbiblioteken utanför diskussionen och många av dessa är ännu inte övertygade.
En annan fråga som utgjort en stötesten är det faktum att exempelvis skönlitteratur och musikaler inte har några egna huvudklasser i DDK. Det har gjort att folkbibliotek som gått över till det amerikanska systemet har behövt lösa uppställningen på hyllorna på ett annat sätt, som klartext eller att man blandar skön- och facklitteratur. Något som skulle ha fått systemets upphovsman Melvil Dewey att rysa av fasa, enligt Joacim Hansson. Det har sina orsaker. ”Deweysystemet är ett uttryck för en bildningssyn
som helt enkelt inte ser skönlitteraturen som en relevant källa till kunskap”, skriver Joacim Hansson
i Dewey och de svenska biblioteken.
DDK:s upphovsman, Melvil Dewey (1851–1931), var kontroversiell under sin samtid. Sprungen ur en mycket homogen uppväxt och utbildning hyste han åsikter som idag skulle klassas som rasistiska, och
anklagelser om oönskade sexuella närmanden följde honom livet igenom. Det har dock inte hindrat hans system från att erövra världen. Mer än 135 av totalt knappt 200 länder har enligt OCLC* organiserat sina samlingar enligt den amerikanska modellen.
– Skälet till att Deweysystemet har varit så kontroversiellt i Sverige är ju inte för att det är ett dåligt klassifikationssystem, för det är det inte. Det har varit för att många upplevt att det har en amerikansk
slagsida som rimmar illa med de svenska bibliotekens behov.
Varför behöver vi då klassifikationer, i en samtid där fritextsökningar tillhör vardagen?
– Det finns flera svar på den frågan. Ett är att klassifikationssystem och fritextsökning helt olika sätt för
användaren att närma sig ett ämne. Fritextsökningar utgår från det enskilda och klassifikationssystem
utgår från en helhet. I den bästa av världar kompletterar de varandra.
Text: Gunnar Rensfeldt.
*OCLC står för Online Computer Library Center och är en icke-vinstinriktad organisation där bibliotek är medlemmar och bland annat bidrar till, och tar del av, den stora katalogdatabasen Worldcat.
Det här är en förhandspublicering av en artikel ur nummer 14 av tidningen Pronto, som ges ut i december 2023. Pronto är gratis att prenumerera på, anmäl dig här för att bli prenumerant.