Äntligen! Det går knappt längre att använda det ordet utan att de sarkastiska undertonerna tar över. Tack för den, Gert Fylking. Men att ”intelligenta” maskinerna ska börja avlasta Sveriges bibliotekarier är verkligen på tiden. Med det sagt, glöm inte bibliotekariens oumbärliga roll som algoritmens ledsagare på biblioteket.
Malmö stadsbibliotek är först ut i Sverige med AI-logistik på biblioteket. Maskinen ska till sommaren anpassa fördelningen av bokbeståndet för att bäst serva låntagarna. Idag är det bibliotekariernas uppgift att hålla den lokala filialens bestånd aktuellt och anpassat till besökarnas behov.
”Vi bevakar köerna hela tiden. Då kommunicerar vi med varandra på biblioteken så att alla har så många exemplar som behövs” berättade Berith Svensson i senaste numret av BTJ:s tidskrift Pronto. Hon arbetar med inköp på Ystads stadsbibliotek.
Med Malmös nya system kommer beståndet på alla filialer att styras centralt. Hur böckerna fördelas mellan de olika platserna styrs genom algoritmer av logistiksystemet IMMS, Intelligent Material Management System. Ett system som redan används i Finland. Det finns många fördelar. Mindre kroppsarbete för bibliotekarierna och mindre administration och förhoppningsvis bättre allokering av böckerna i beståndet och mer tid för möten mellan bibliotekarie och besökare. Det är verkligen roligt och spännande att den här tekniken kommer till Sveriges folkbibliotek, och att Malmö tar täten.
Det som jag vill lyfta i den här texten är att i detta nya arbetssätt måste människa och maskin stötta varandra. I en rapport om självlärande maskiner på bibliotek från Library of Congress lyfts ett antal farhågor fram. Vägen till helvetet är stenlagd med goda intentioner, säger ett ordspråk med antika anor. Och det känns verkligen tillämpligt här. Algoritmer som använts för sökresultat på internet, bedöma kreditvärdighet och för att avgöra om en misstänkt person ska få släppas mot borgen har alla visat sig ge icke likvärdiga utfall för personer beroende på vilken minoritetsgrupp de tillhör.
När Sveriges bibliotek nu börjar fördela böcker med algoritmer måste vi lära av historien. I reportaget i Sveriges Radio om Malmö stadsbiblioteks AI-satsning redogör forskaren Charlotte Högberg och DIK:s Malmöordförande för riskerna. Det kan leda till att utbudet blir mer storsäljartungt, och till att frekventa biblioteksbesökares val konkurrerar ut litteratur för minoriteter.
Det finns också exempel på algoritmerna som blir övermannade av människor. Google och andra som använder algoritmer har fått sina system duperade eller exploaterade. Googlebomb har blivit ett begrepp för när aktivister och företag utnyttjat algoritmens logik för egna syften. En googlebomb lyckades tillfälligt att få en sökning på ”Amazon rank” att lista en sajt för kärleksromaner som bästa sökträff. Kampanjen genomfördes för att protestera mot att nätjätten hade slutat ranka visst HBTQ-material och klassat det som ”adult material”.
”Det är besökarna och efterfrågan som kommer styra vilka böcker som kommer finnas. De som är bäst skickade att veta vilka böcker som behövs är de som ska läsa böckerna.” säger Malmös stadsbibliotekarie Torbjörn Nilsson.
Det är en bra utgångpunkt! Så länge som mångfalden värnas. Det här vet såklart alla kunniga personer på Malmö stadsbibliotek men det finns fallgropar i backspegeln. När algoritmerna ska styra behöver de en människa att hålla i handen. Och vem bättre än en bibliotekarie, utbildad i biblioteks- och informationsvetenskap. En som förstår att ordet ”äntligen” kan förstås både bokstavligt och sarkastiskt.
Anette Grönroos, vd BTJ