Skolbiblioteket är inte en personalpolitisk lösning

Publicerat av BTJ den 8 december 2023 15:02:03 CET
BTJ

skolbibliotek-vilorum

På många grundskolor reduceras skolbiblioteket ofta till en personalpolitisk lösning. Skolbibliotekets pedagogiska potential riskerar att gå förlorad om det används som en ”lugnare miljö” för omplacering av lärare och fritidspersonal som inte längre orkar med skolans intensiva vardag.

Hösten 2025 ska alla skolor bemannas med fackutbildade skolbibliotekarier och för detta avsätts särskilda medel. Syftet är bland annat att öka elevernas läsförståelse och intresse för läsning.

På många gymnasier finns väl fungerande, bemannade bibliotek och visst finns det grundskolor med skolbibliotekarier. Tyvärr är dessa undantagen som bekräftar regeln. Mer än hälften av alla landets elever saknar ett bemannat skolbibliotek, och då drar gymnasierna upp det snittet.

Personalpussel
Grundskolchefer har ofta utmanande personalpussel att lägga, men att använda skolbiblioteket för att hitta en plats till de som inte trivs i sin ordinarie roll rimmar dåligt med skolbibliotekets uppdrag. Ett välfungerande skolbibliotek är fullt av elever som söker information, letar efter nya läsupplevelser och behöver hjälp med att resonera kring källors trovärdighet. Skolbibliotekarien arbetar tätt tillsammans med sina lärarkollegor med att planera, genomföra och utvärdera undervisning för att öka elevernas måluppfyllelse. Att skolbiblioteket så ofta används som en personalpolitisk åtgärd tyder på att rektorer har bristande kunskaper om skolbibliotekets betydelse för elevers kunskapsutveckling.

Undvikande svar
Det finns rektorer som sedan länge insett skolbibliotekets potential och därför anställt skolbibliotekarier, men många rektorer lever fortfarande i föreställningsvärlden att skolbiblioteket är en funktion strikt separerad från undervisningen, en plats som framför allt är till för ”de elever som tycker om att läsa”. En felaktig uppfattning som förstärks när rektorsutbildningarna inte behandlar skolbibliotekets pedagogiska uppdrag. Många rektorer talar, när skolbiblioteksfrågan lyfts, om vikten av läsning, men på frågan om på vilket sätt lärare och fritidslärare samarbetar med skolbibliotekspersonalen utifrån detta svarar rektor undvikande. Vid samtal med den lärare eller fritidslärare som har skolbiblioteksuppdraget växer ofta en bild fram av en engagerad person, men av ett isolerat skolbibliotek som har liten eller ingen påverkan på elevernas kunskapsutveckling.

I väntan på bättre ekonomi
Rektorer oroar sig med rätta för att de inte ska kunna hitta fackutbildade skolbibliotekarier, ty det är ett bristyrke. Att den här oron visar sig just nu, när rektorerna har kniven på strupen, och att gruppen inte tidigare lyft frågan som ett problem, är onekligen intressant. Att samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier bidrar till elevernas kunskapsutveckling är känt sedan tidigare, men få rektorer har dragit rätt slutsatser av detta och anställt skolbibliotekarier. Bristande kompetens gällande skolbibliotekets uppdrag i kombination med vagt formulerade krav har inneburit att många rektorer gjort andra ekonomiska prioriteringar. Ofta skjuts investeringar på framtiden ”när vi har bättre ekonomi”, men tänk om den där investeringen ger resultat i form av ökad måluppfyllelse och en skola som vårdnadshavarna aktivt väljer? Så resonerade biträdande rektor Linnéa Lindquist på Hammarkullsskolan när hon, trots att hon egentligen inte hade råd, anställde en skolbibliotekarie.

Från en personalpolitisk lösning till en skolekonomisk lösning
Att det nu kommer tydligare krav på att alla elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek är bra och viktigt. Om bemanningsstödet ska få önskvärd effekt behöver fler skolbibliotekarier utbildas, men det är minst lika viktigt att rektorer avkrävs ett tydligt ansvar för hur stödet används. Det senare har visat sig vara särskilt viktigt i ekonomiskt utmanande tider där skolledare kan frestas att använda otydligt märkta pengar till att skjuta till resurser till den befintliga skolverksamheten. Skolinspektionen måste få tydliga skollagsskrivningar som de kan använda sig av i sin tillsyn, så att alla elever får de skolbibliotek de har rätt till. Annars riskerar många skolbiblioteket att gå från att vara en personalpolitisk lösning till att bli en skolekonomisk lösning. Inväntar med spänning regeringens nästa drag.

Sofia Malmberg, produktägare för skolbibliotekstjänster på BTJ

Ämnen: Läsfrämjande, Biblioteksfrågor, Skola, Bibliotek