Hur ska man egentligen tänka kring nyheter och budskap som sprids via mobilappen TikTok? Foto: BTJ
Mobilappen TikTok har otroliga 1 miljard användare och en tydlig målgrupp bland barn och tonåringar. Men hur förhåller man sig källkritiskt till ett medielandskap där algoritmerna styr och ett budskap ersätts av ett annat i ett ständigt flöde? Och vad har skolan och biblioteken för roll?
Många är de föräldrar som under de senaste åren har förundrats över sina barns intresse för TikTok. Ett oskyldigt tidsfördriv? Kanske. Men många är också historierna om självmordsfilmer maskerade med gulliga djur, anti-vaccinkonspirationer och politisk propaganda. Vilken är sanningen om innehållet på TikTok? Inte lätt att veta, med miljoner nya poster i minuten och algoritmer som väljer vad just du kommer att få se.Underhållning på ytan döljer annonsplattform
– Det är just det som gör TikTok speciellt. I andra medier är det vi som väljer, vad vi följer och vad vi söker efter. TikTok väljer i hög grad åt dig. Vad du tittar på just nu styr vad du får se härnäst, allt med målet att samla data som säljer annonser, säger Kristina Alexandersson, projektledare på Internetstiftelsen, en oberoende organisation med syftet att öka kunskapen och bidra till medvetna val på nätet
Kristina Alexandersson menar att unga ofta är duktiga på Internet, men kanske inte alltid på att reflektera över vad som ligger bakom.
– Uppgiften för oss vuxna är att inte döma, utan att i stället våga ställa frågor. Och då är skolan en neutral plats att göra det på.
Nya förutsättningar för källkritik
Olof Sundin är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet och forskar kring undervisning i källkritik. Han menar att TikTok och andra algoritmstyrda medier i grunden har förändrat spelplanen för källkritik i skolan.
– Den traditionella synen på källkritik i skolan kommer från historieforskning och har fokus på analys av skrivna texter. I dagens medielandskap är frågor som sökkritik och förståelse för medias ekosystem viktigare än förr och de gamla kriterierna för att granska källor måste kanske delvis bytas ut mot nya.
Olof betonar också att begreppet källkritik i sig kan vara problematiskt. Att lära eleverna att alltid vara kritiska och inte tro på något kan vara kontraproduktivt.
– Ett bättre fokus är att utveckla elevernas förmåga att värdera trovärdighet och rimlighet i olika källor. Att träna på det vi brukar kalla källtillit.
Artikelsök motvikt vid informationssök
I detta sammanhang, kan en användarvänlig digital databas med granskade källor vara ett sätt att skapa källtillit? Ja, menar Maria Lindberg, som arbetar med Artikelsök på BTJ:
– Att använda Artikelsök sparar tid och skapar trygghet för eleverna. Det finns inga dolda annonser och sökresultatet är inte beroende av algoritmer. Det betyder inte att all information nödvändigtvis är ”sann”, men det blir enklare att skilja forskningsresultat från åsikter och tjänsten tränar eleverna på ett vetenskapligt förhållningssätt.
Avslutningsvis menar både Kristina Alexandersson, Olof Sundin och Maria Lindberg att det är viktigt att möta eleverna utifrån de plattformar de använder, även om man som vuxen inte alltid förstår lockelsen med dem.
– När min dotter säger att ”alla” på TikTok påstår något och därför är det sant så ber jag henne visa mig. Så kan vi prata om det tillsammans, säger Kristina Alexandersson.
Kristina Alexanderssons bästa tips för källkritik på TikTok
- Det går fort på TikTok. Ta dig tid och pausa gärna klippet och tänk efter, innan du tror på det du ser
- Var extra källkritisk mot TikTok-klipp som uppmanar dig att sprida informationen. Varför vill avsändaren att du ska dela den med alla dina vänner?
- Innan du bestämmer dig för att dela ett budskap, tänk på:
– Varför vill jag sprida detta?
– Vem står bakom?
– Hur ny är historien?
– Är källorna trovärdiga?
Text: Jenny Milewski
Det här är en artikel från vår kundtidning Pronto #9 2021. Läs hela Pronto här.
Vill du veta mer om vår tjänst ArtikelSök? Klicka här!