Tomma ord gör inte eleverna till bokslukare

Publicerat av BTJ den 30 november 2022 16:25:02 CET
BTJ

tomma-ord
Foto: Unsplash

Det finns en stor samstämmighet kring vikten av läsning och att skolbibliotek är viktiga för elevers läs- och kunskapsutveckling. Tyvärr har skolbiblioteken länge varit föremål för en politik som i lika delar har bestått av lovvärda ord och bekymmersam inaktivitet.

Skolbibliotekens betydelse för elevernas måluppfyllelse och skolornas likvärdighet var anledningen till att regeringen beställde utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning”, som 2021 presenterade konkreta förslag på hur kvalitet och likvärdighet ska säkras vad gäller skolbibliotek. Men ord som inte åtföljs av handling saknar värde. Det enda som utredningen hittills har resulterat i är ett mystiskt PM i en skolministers handväska.

Det finns fler exempel på hur valhänt skolbiblioteken behandlas av rikspolitiken. I regeringens budget har det för 2022 avsatts 25 miljoner kronor till skolbibliotek inom statens allmänna bidrag till kommunerna. Det är inte så mycket pengar, knappt 100 000 kronor per kommun i genomsnitt. Eftersom det finns, eller i alla fall ska finnas, många skolbibliotek i varje kommun blir det inte mycket att jobba med när pengarna väl fördelats till varje skola. Men det är förmodligen värre än så. Eftersom pengarna är en del av de allmänna bidragen och det inte har beslutats om någon reform som innebär ett nytt åtagande för kommunerna och det dessutom inte finns någon styrning mer än att gällande lagstiftning ska följas är det högst oklart var de här pengarna har hamnat. Vi på BTJ pratar ofta med skolchefer och verksamhetsutvecklare och det är få som vet om att man fått statliga medel för att stärka skolbiblioteken.

Ett annat aktuellt exempel finns i det ständigt uppmärksammade Tidöavtalet. Det säger att skolan ska få ”mer likvärdig kvalitet på skolans verksamhet avseende bland annat /…/ tillgången till skolbibliotek”. Men skollagen, bibliotekslagen och Skolverket är sedan länge tydliga med att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek. Tidöavtalets ensamma mening om skolbibliotek betyder förhoppningsvis något nytt. För även om det finns många saker som behöver förbättras för att öka likvärdigheten i den svenska skolan finns få, om någon, som är så tydlig, effektiv och genomförbar som att se till att alla elever får skolbibliotek som kan bidra till deras kunskapsutveckling. Och det görs inte med fler tomma ord.
Anette Grönroos, vd BTJ

Ämnen: Läsfrämjande, Biblioteksfrågor, Skola, Litteratur, skolbibliotek