Ministrarna Johan Pehrson och Lotta Edholm. Foto: Regeringskansliet
Under fredagens pressträff meddelade skolministern samt arbetsmarknads- och integrationsministern att det ingår satsningar på bemannade skolbibliotek i regeringens budgetförslag för 2024.
Den demokratiska processen innebär att beslut formellt fattas av riksdagen i november, men nu påbörjas vägen mot de åtgärder som utredaren Gustav Fridolin föreslog i Skolbibliotek för bildning och utbildning. Larmrapporter och farhågor om läskriser och funktionella analfabeter resulterar i förslag med ekonomiska satsningar på böcker och bemanning av skolbibliotek.
Skärpningar av skollagen
Till de öronmärkta medlen har det också förannonserats skärpningar i skollagen. Ty skolhuvudmän är, likt de flesta, pragmatiskt lagda. Om det inte medföljer krav och uppföljning kan pengarna till nöds användas till att fylla andra hål i skolbudgeten.
Den mest angelägna frågan är förstås bemanningsfrågan, men med tanke på den uppenbara bristen på skolbibliotekarier hade det varit en felprioritering att börja i den ändan. Skolhuvudmännen bör också ges tid att planera för skolbibliotek och anställa skolbibliotekarier, vilket kan antas vara en ny punkt på dagordningen för många. Man börjar därför i andra änden, med satsningar på skönlitteratur och kompetensutveckling. Den föreslagna litterära kanon som tidigare kritiserats, har i budgeten omvandlats till frivilliga läslistor som kan utgöra ett stöd för lärare när de ska välja skönlitteratur till sin undervisning.
Hundratals miljoner till nya skolbibliotekarier
Inför höstterminen 2025 avsätts 216 miljoner kronor för anställning av skolbibliotekarier och därefter avsätts 433 miljoner kronor under 2026. Hur bemanningskravet kommer att se ut för mindre skolor och skolor i glesbygd ska skolministern återkomma om. Fram till 2025 kommer antalet färdiga skolbibliotekarier att ha ökat något, men det kommer fortfarande att vara långt ifrån tillräckligt. Om det, som utredningen föreslår, ges ett utökat antal platser på utbildningarna i biblioteks- och informationsvetenskap och om VALS (Vidareutbildning Av Lärare i Skolbibliotek) blir verklighet återstår att se. Att skolministern understryker värdet av att det i första hand anställs fackutbildade skolbibliotekarier tyder på en medvetenhet kring att det är avgörande att det finns rätt kompetens i skolbiblioteket.
Med samma hand ger skolministern 1,2 miljoner under 2024 och lika mycket under 2025 till att utveckla den officiella biblioteksstatistiken. Något som är viktigt för att kunna ge en tillförlitlig och mer detaljerad statistik som går att använda i skolhuvudmännens systematiska kvalitetsarbete och ge en fingervisning om huruvida skolbiblioteksfrågan prioriterats eller ej i kommunen.
Eleverna är vinnarna
För BTJ:s del innebär regeringens besked att innehållet i det digitala eventet Skolbibdagen delvis behöver modelleras om, vilket självklart är ett kärt besvär. Alla vi som under många år har lyft skolbiblioteksfrågan har drömt om att få det här beskedet. Men - de stora vinnarna i det här förslaget är eleverna och i synnerhet de elever som idag står inför störst utmaningar i sin kunskapsutveckling. Nu behöver riksdagen godkänna regeringens förslag och det behöver komma författningsändringar som ger Skolinspektionen verktyg att följa upp att lagar och förordningar efterlevs. Och se till att det blir riktigt bra, för nu finns det en unik möjlighet att säkra alla elevers tillgång till välfungerande skolbibliotek. Det är inte bara Skolsverige som håller ögonen på regeringens och riksdagens nästa steg, utan även i Norge följer man med spänning utvecklingen i grannlandet.
Sofia Malmberg, produktägare för skolbibliotekstjänster på BTJ
Läs mer på Regeringens lässatsning: bemannade skolbibliotek och pengar för att köpa in böcker - Regeringen.se