"Röstdeltagandet är lägre i de grupper i samhället som inte läser"

”Röstdeltagandet är lägre i de grupper i samhället som inte läser”

Hur skriver man lättlästa nyheter, och varför är de så viktiga? Att skriva lättläst kräver mod att berätta om hemska saker utan omskrivningar.

Malin Crona, du är tidigare chefredaktör för lättlästa nyhetstidningen 8 SidorHur skriver man på ett enkelt vis om nyheter som är svåra att förstå?Malin Crona - bild
– För att kunna skriva lättläst om ett svårt ämne måste du som reporter själv förstå ämnet. Du kan inte komma undan med att använda experters ord, utan måste ställa många följdfrågor för att verkligen vara säker på att du har förstått allting.
Att skriva lättläst kräver mod. Ofta använder vi abstrakta ord för att slippa skriva ut hemska saker. Men det gör texten svårare. Våga skriva exakt vad saker innebär.

Vad bör man tänka på när man skriver en lättläst nyhetstext?
– En lättläst text är kronologisk och innehåller helst bara en huvudperson och inte för många källor. Undvik sammansatta ord, särskilt om det inte är självklart hur de ska läsas ut. Och ge en bakgrund och sätt saker i ett sammanhang.

Vad kan konsekvenserna bli när källgranskade nyheter inte når fram till alla?
– Vi vet att röstdeltagandet är lägre i de grupper i samhället som inte läser. Konsekvensen av att alla inte får källgranskade, sanna nyheter kan bli att man inte deltar i samhället under samma förutsättningar som alla andra. Utanförskap kan skapa klyftor och motsättningar som i förlängningen kan hota demokratin.

Hur kan journalister på de stora tidningarna bli bättre på att skriva så att fler förstår?
– 
Det handlar egentligen om att våga ställa modigare frågor. Att inte vara rädd för att visa att man inte förstår när man pratar med experter. Det handlar också om att vilja skriva för alla. En del reportrar vill använda expertord för att visa att de är insatta i ett ämne, men det gör texten svårare för läsaren.

Vilka personer tycker du är bra på lättlästa och tillgängliga nyheter?
– 
Reportrar som vågar gå nära sina läsare/lyssnare och källor blir mer lättillgängliga. Jag har haft förmånen att få jobba både med Nils Horner, innan han mördades, och Cecilia Uddén, som båda är två exempel på utrikeskorrespondenter som alltid modigt går nära sina källor och gör det svåra begripligt genom konkret närvaro och porträtt av människor.

Malin Crona är tidigare chefredaktör 8 Sidor, grundare av Kommentarsfält för alla, ledamot i juryn för Bästa Förklarande text. Hon har jobbat med nya vägar för läsardialog på bland annat Norrtelje Tidning, Dinapengar.se (Expressen/Dagens Industri), Allaväljare.se, DN, Sveriges Radio och 8 Sidor.