Skolbiblioteken ska inte ses genom rosatonade glasögon av de som vill dem väl.
Alla verkar vara överens om att det ska finnas bra skolbibliotek. Där åsikterna går skilda vägar är i hur lagkraven bör vara utformade och hur pass tvingade dessa bör vara. Men innan politikerna agerar finns det mycket som kan göras lokalt, men då får inte den kärlek som finns till skolornas bibliotek vara vare sig handlingsförlamad eller blind.
Det är lätt att hålla med när en lång rad av Sveriges mest tongivande läsfrämjande organisationer beklagar de tomma lovord som ständigt riktas mot landets skolbibliotek, jag har själv skrivit liknande texter.
Men det är också viktigt att uppmärksamma när det pekar i rätt riktning. För trots politikernas saktfärdighet på riksplanet när det kommer till skolbiblioteken så satsas det på läsningen. Regeringen ska lägga en halv miljard om året för att barn ska få fler fysiska läroböcker i skolan. Och här i Skåne har journalisten och förra årets Skolbibdagen-gäst Emma Leijnses sammanställning visat att de sydsvenska barnen har bäst tillgång till bemannade skolbibliotek i Sverige. Leijnse utgår från statistik från Kungliga biblioteket, som registrerar de skolbibliotek som är bemannade med minst en halvtidstjänst.
Men KB:s siffror visar inte hela bilden. Dels framgår det inte av statistiken vilken professionell bakgrund skolbibliotekspersonalen har. Dels så finns det stora lokala skillnader. I Örkelljunga är det mindre än 13 procent av eleverna som har tillgång till ett bemannat skolbibliotek, jämfört med 87 procent i Staffanstorp. Därutöver så säger bemanningen inte allt. Det finns viktiga kvalitetsskillnader skolbiblioteken emellan, och dessa syns inte i de nationella siffrorna från KB.
Lyckligtvis finns det kommuner som vågar lyfta på locket och detaljstudera hur deras skolor arbetar med sina bibliotek. Förra året gjorde exempelvis Båstads kommun en intern genomgång av skolbiblioteken i kommunen. Precis som Emma Leijnses statistiska jämförelse visar konstaterade Båstads utbildningsförvaltning själv att de har en lång väg att vandra då kommunen i nuläget ”inte lever upp till skollagens krav”. Kommunen blickar dock framåt, de har antagit en biblioteksplan där ett strategiskt mål kallas ”skolbibliotek i framkant”. Det ska innebära att ”alla elever har tillgång till ett skolbibliotek med ett uttalat pedagogiskt uppdrag”. Utmärkt! Ännu bättre att de har vågat syna sin verksamhet i sömmarna för att identifiera hur de bäst kan leva upp till lagkraven.
En annan kommun som visat prov på ännu större mod är Upplands-Bro. De har anlitat BTJ som extern konsult för att kartlägga de kommunala skolbiblioteken. Rapporten berörde faktorer såsom rektorers medvetenhet om skolbibliotek, skolbibliotekens fysiska förutsättningar, skolbibliotekspersonalens förutsättningar och skolbibliotekets roll i skolans systematiska kvalitetsarbete.
Kartläggningen ger en klarsynt bild av skolbibliotekens förutsättningar i kommunen. Det skapar möjligheten att göra det som avdelningschef för grundskola och förskola Lena Ländin själv uttryckte: ”att vi med en tydligare nulägesbild ska kunna prioritera så att alla elever verkligen har tillgång till ett skolbibliotek som bidrar till deras kunskapsutveckling”. Det är klokt.
Det räcker inte att blint bedyra sin kärlek till skolbiblioteken när nära 60 procent av landets elever saknar tillgång till ett bemannat sådant. Först bildar man sig en sanningsenlig uppfattning om sakernas tillstånd, sedan agerar man efter den informationen. Den principen borde fler kommuner ta efter, för att själva lyfta sina skolbibliotek så att de i alla fall lever upp till lagkraven.
Anette Grönroos, vd BTJ