Bibliotekens roll och position i samhället är idag inte var den varit förr – samtidigt som den är viktigare än någonsin. Utan Sveriges bibliotek så finns inte vi på BTJ. Vi drivs av samma mål och värderingar och brinner lika passionerat för biblioteksfrågor som din bibliotekarie på ditt bibliotek. Stora som små bibliotek behöver leva och utvecklas; ledsaga i en värld med medieexplosioner, informationsöverflöd och fake news.

Vikten av god medie- och informationskunnighet (MIK) är på mångas läppar och har senaste tiden omdiskuterats på hög nivå av bland andra Medieutredningen, regeringen och nationella biblioteksstrategin. Med anledning av detta ställde vi tre frågor till Marika Alneng, bibliotekspedagog verksam i Stockholm och författare till Folkbibliotek i förändring – navigera med medie- och informationskunnighet, som kom ut på BTJ Förlag i april 2017.

Anne-Marie Körling är grundskolelärare, föreläsare, författare, krönikör – och Sveriges Läsambassadör (2016). Just nu är hon aktuell med boken Ovan trädtopparna. Berättelser om att lära sig läsa och att fortsätta läsa som utkom på BTJ Förlag den 25 augusti. I boken ger Anne-Marie röst åt ett fyrtiotal personer mellan 2 och 93 år som berättar om hur de lärde sig läsa och vad läsningen betytt för dem. Men boken handlar också om att inte kunna läsa.

Anna Sofia Perotti från Stadsbiblioteket i Uppsala delar med sig av 5 tips på hur biblioteken kan bli bättre på att jobba med och lyfta fram mångspråk.

1. Visa att biblioteket rymmer många språk

Använd biblioteks bildskärm till boktips på arabiska, bulgariska och andra språk. En vanlig informationstext kan också översättas och rulla på bildskärmen. Det blir en tydlig signal när du kliver in på biblioteket att man jobbar med fler språk och att alla är välkomna.

Ingrid Atlestam delar med sig av sina 5 bästa tips om vad som är viktigast för ett verkligt mångspråkigt bibliotek, som givetvis gäller även för majoritetsspråket.

Har ditt bibliotek en sociala medier-strategi? PR-konsulten Joel Callegari från Kommunicera ger sina bästa råd för att nå ut i det digitala landskapet.

Är det Snapchat som gäller nu, för att kommunicera med sina låntagare?
– Som bibliotek kan det absolut finnas en möjlighet att använda sig av Snapchat för att kommunicera med sina låntagare. Det första man bör göra är att ställa sig frågorna; vilka vill vi nå? Vilka kanaler finns de i? Har vi resurser och tid? Svaren på frågorna får sedan ligga som beslutsunderlag om Snapchat är en kanal värt att satsa på.

Kan en podcast vara en väg för ett bibbla att nå de som inte besöker det fysiska biblioteket? Alice Thorburn från bibliotekspodden Solen delar med sig av sina funderingar och sina bästa tips.

De flesta vet att barn mår bra av läsning. Men hur kan man tänka när man introducerar litteratur för de små? Monica Westerlund är docent i logopedi, tidigare verksam vid Uppsala Universitet.