Att läsa och sedan prata om det man har läst. Bokcirkeln som kulturellt fenomen och kanske landets bredaste folkrörelse, den har funnits i flera hundra år och gått från att förknippas med studieförbund och överklassaktivitet till att bli på samma gång hipp och folklig. Bokcirklandet idag utövas såväl inom digitala storsatsningar som hemma i folks vardagsrum. För några år sedan upplevde bokcirkeln en renässans som verkar hålla i sig: snart sagt alla är eller har varit med i någon form av bokcirkel! Men det är alltid samma fråga som återkommer: vad ska vi läsa i bokcirkeln?

Böcker, bilder och berättelser kan hjälpa oss att formulera komplexa svar på svåra frågor om identitet, makt och medbestämmande. Men då behöver vi förmedla historier som fler kan känna igen sig i, något som Rätten till din berättelse. Normkreativa metoder och brytiga böcker för barn och unga faktiskt gör. Boken är skriven av Eva Gustafsson och Mia Westin och är sprängfull med normkreativa metoder, praktiska övningar och tips på hur man kan använda litteratur som utgångspunkt för att jobba med inkluderingsfrågor tillsammans med barn.

Bibliotekens roll och position i samhället är idag inte var den varit förr – samtidigt som den är viktigare än någonsin. Utan Sveriges bibliotek så finns inte vi på BTJ. Vi drivs av samma mål och värderingar och brinner lika passionerat för biblioteksfrågor som din bibliotekarie på ditt bibliotek. Stora som små bibliotek behöver leva och utvecklas; ledsaga i en värld med medieexplosioner, informationsöverflöd och fake news.

Vikten av god medie- och informationskunnighet (MIK) är på mångas läppar och har senaste tiden omdiskuterats på hög nivå av bland andra Medieutredningen, regeringen och nationella biblioteksstrategin. Med anledning av detta ställde vi tre frågor till Marika Alneng, bibliotekspedagog verksam i Stockholm och författare till Folkbibliotek i förändring – navigera med medie- och informationskunnighet, som kom ut på BTJ Förlag i april 2017.

My Sörensson är teamledare för lässatsningen i Eskilstuna, en satsning där BTJ:s skolpersonal varit delaktig.

Hur startade lässatsningen? På vems initiativ?
Initiativet till Lässatsningen kom från politiskt håll och startade upp hösten 2014. PISA-undersökningen 2013 visade oroande resultat för svenska elevers läsförståelse och det fanns en önskan om att satsa pengar barns läsning med målet att på sikt höja både betyg och utbildningsnivå i kommunen.

Som vi tidigare annonserat här på BTJ-bloggen vill Läspeppen göra väsen om läsning och nu är det dags! Idag startar vi kampanjen #läsminne

Ovan trädtopparna av Anne-Marie Körling (BTJ Förlag 2016)

I boken Ovan trädtopparna av Sveriges Läsambassadör (2016) Anne-Marie Körling (BTJ Förlag 2016) berättar 43 personer, från 2 till 93 år, om hur de har lärt sig att läsa och fortsatt att läsa. Läspeppen tar med kampanjen #läsminne avstamp i dessa berättelser, minnen som vi kanske alla bär på, bra eller dåliga, roliga eller sorgliga.

Var med du också och dela ditt läsminne under hashtaggen #läsminne

Anne-Marie Körling är grundskolelärare, föreläsare, författare, krönikör – och Sveriges Läsambassadör (2016). Just nu är hon aktuell med boken Ovan trädtopparna. Berättelser om att lära sig läsa och att fortsätta läsa som utkom på BTJ Förlag den 25 augusti. I boken ger Anne-Marie röst åt ett fyrtiotal personer mellan 2 och 93 år som berättar om hur de lärde sig läsa och vad läsningen betytt för dem. Men boken handlar också om att inte kunna läsa.

Anna Ahlund är skolbibliotekarie och författare, aktuell med Du, bara som kom den 25 maj, 2016. I boken blir ett syskonpar kära i samma kille, och Anna Ahlund har hämtat inspiration till karaktärerna från sina många möten med ungdomar i skolbiblioteket.

Du har skrivit en bok som du saknade på biblioteken. Vilka luckor kommer boken att fylla?

Anna Sofia Perotti från Stadsbiblioteket i Uppsala delar med sig av 5 tips på hur biblioteken kan bli bättre på att jobba med och lyfta fram mångspråk.

1. Visa att biblioteket rymmer många språk

Använd biblioteks bildskärm till boktips på arabiska, bulgariska och andra språk. En vanlig informationstext kan också översättas och rulla på bildskärmen. Det blir en tydlig signal när du kliver in på biblioteket att man jobbar med fler språk och att alla är välkomna.