Inspirerande personer och aktuella händelser som rör litteratur och bibliotek

Med blicken på höstlovet släpper BTJ och Barnfonden ett utbildningsmaterial om Barnkonventionen. Det är lekar och pyssel som riktar sig till bibliotek som vill engagera alla höstlovslediga barn.

Böcker, bilder och berättelser kan hjälpa oss att formulera komplexa svar på svåra frågor om identitet, makt och medbestämmande. Men då behöver vi förmedla historier som fler kan känna igen sig i, något som Rätten till din berättelse. Normkreativa metoder och brytiga böcker för barn och unga faktiskt gör. Boken är skriven av Eva Gustafsson och Mia Westin och är sprängfull med normkreativa metoder, praktiska övningar och tips på hur man kan använda litteratur som utgångspunkt för att jobba med inkluderingsfrågor tillsammans med barn.

Bibliotekens roll och position i samhället är idag inte var den varit förr – samtidigt som den är viktigare än någonsin. Utan Sveriges bibliotek så finns inte vi på BTJ. Vi drivs av samma mål och värderingar och brinner lika passionerat för biblioteksfrågor som din bibliotekarie på ditt bibliotek. Stora som små bibliotek behöver leva och utvecklas; ledsaga i en värld med medieexplosioner, informationsöverflöd och fake news.

My Sörensson är teamledare för lässatsningen i Eskilstuna, en satsning där BTJ:s skolpersonal varit delaktig.

Hur startade lässatsningen? På vems initiativ?
Initiativet till Lässatsningen kom från politiskt håll och startade upp hösten 2014. PISA-undersökningen 2013 visade oroande resultat för svenska elevers läsförståelse och det fanns en önskan om att satsa pengar barns läsning med målet att på sikt höja både betyg och utbildningsnivå i kommunen.

Anne-Marie Körling är grundskolelärare, föreläsare, författare, krönikör – och Sveriges Läsambassadör (2016). Just nu är hon aktuell med boken Ovan trädtopparna. Berättelser om att lära sig läsa och att fortsätta läsa som utkom på BTJ Förlag den 25 augusti. I boken ger Anne-Marie röst åt ett fyrtiotal personer mellan 2 och 93 år som berättar om hur de lärde sig läsa och vad läsningen betytt för dem. Men boken handlar också om att inte kunna läsa.

Hur skriver man lättlästa nyheter, och varför är de så viktiga? Att skriva lättläst kräver mod att berätta om hemska saker utan omskrivningar.

Malin Crona, du är tidigare chefredaktör för lättlästa nyhetstidningen 8 Sidor. Hur skriver man på ett enkelt vis om nyheter som är svåra att förstå?
– För att kunna skriva lättläst om ett svårt ämne måste du som reporter själv förstå ämnet. Du kan inte komma undan med att använda experters ord, utan måste ställa många följdfrågor för att verkligen vara säker på att du har förstått allting.
Att skriva lättläst kräver mod. Ofta använder vi abstrakta ord för att slippa skriva ut hemska saker. Men det gör texten svårare. Våga skriva exakt vad saker innebär.